text av Ralph Lindahl, i2i
Har det hänt dig också att du kommer på en bra idé men tänker att det där, det finns nog redan och att det inte är någon idé att jag genomför den? Efter något halvår, år så dyker du plötsligt på just den lösningen som du tänkt. Kanske var det så att ingen annan hade förverkligat idén när du faktiskt kom på den.
Skillnaden mellan de som lyckas med en ny, ibland revolutionerande idé, och de som aldrig kommer till skott är att de som lyckas inte ser hindren utan möjligheterna. Om detta har med gener, uppfostran, utbildning eller annat spårbart att göra är svårt att veta. Förmodligen en kombination.
Själv ångrar jag att jag inte tog tag i idén som jag fick när jag såg en film om snölaviner; ”Tänk om man kunde ha en krage eller ryggsäck som innehöll en ”airbag” och som blåses upp när man aktiverar den manuellt eller automatiskt. Då skulle man ju ”flyta” uppe på den framrusande snön.”
Men så tänkte jag ”Äh, det finns nog redan… eller så har någon annan försökt men inte lyckats med den och då är det ingen idé att jag heller försöker…”
Efter ett år såg jag i butiker och i skidmagasin att det kommit lavinryggsäckar med inbyggd airbag.
Då ångrade jag mig.
När uppstår en idé egentligen?
Är det så att det alltid finns ett problem eller behov, tänkt eller verkligt, för att vi skall komma på en idé eller kan vi bara komma på en idé som vi sedan funderar på vad den kan användas till?
Mater artium necessitas – ”Nöden är uppfinningarnas moder” sa Lucius Apuleius romersk filosof och författare, född år 125 e kr
Framförallt är det väl så att en idé som lösning på ett problem inom ett område många gånger kan användas till annat när den väl finns. Se bara på datorn (som från början användes till beräkning av stora tal och knepiga ekvationer) som idag används till allt från sociala nätverk till pacemakers och raketer.
Hur vet vi att en idé är bra?
När vi kommer på en bra idé vill vi gärna testa av den mot någon vi känner först. Det kan vara familjen, arbetskamraterna, närmsta vännerna etc, innan vi ”går ut med den”. Oftast är det även vid det tillfället som idén förstärks, beröms, utvecklas och förfinas genom att fler agerar tillsammans. Det brukar kallas för socialt utvecklande av idéer. Och något som jag tror är otroligt viktigt att man gör. Fler hjärnor är alltid bättre än en.
Det som avgör om en idé betecknas som en bra idé är enligt vilka kriterier vi bedömer den; ekonomisk, nyttig, ny, banbrytande, underlättande, nödvändig, kul, etc
Var får vi bra idéer?
Många gånger får vi en snilleblixt i andra sammanhang och miljöer än där problemet eller behovet finns. Det är som att kreativiteten släpps lös när vi är utanför våra vanliga rum, zoner och områden. Det kan vara på gymmet, på havet, en fredagskväll framför tv´n eller i bilkön. Idéer kan inte tvingas fram men man kan underlätta genom kreativa processer och övningar. Prova själv nästa gång du sitter i bilkön – tänk då ”vad skulle kunna göras för att minska köerna?”.
Se också till att skriva ner dom idéer som du kommer på, det är så lätt att man glömmer bort dom.
Varför får vi idéer överhuvudtaget?
Jag tror att lösa problem eller finna sätt som underlättar ligger djupt rotat hos oss, som en överlevnadsinstinkt, liksom att anta utmaningar – vi löser sudoko, korsord, springer lopp, uppfinner, affärsutvecklar, mm….
Idéer driver oss framåt som människor, företag, samhälle…
Så…
Visst är det väl idé!
(En högst ovetenskaplig och personlig reflektion över ämnet idégenerering, av mig, Ralph Lindahl på i2i.)
OBS! Vill du veta mer om idéhantering och samtidigt lyssna på en inspirerande föreläsning?
Besök oss i idéfabriken i Göteborg den 31 oktober kl 12.12 då vi har ett seminarium om just detta.