I senaste numret av tidningen Driva Eget får vi veta att Sverige hamnar på plats 47 av de 59 länder som ingår i årets undersökning när det gäller entreprenöriell aktivitet. Denna låga siffra menar Pontus Braunerhjelm, professor vid Kungliga Tekniska Högskolan, VD för Entreprenörskapsforum och ansvarig för undersökningen, beror på dels en rädsla att misslyckas men, även en storföretagsnorm och anställningsnorm. Sverige har en annan tradition än många andra gällande uppstart av nya företag som minskar innovationsbenägenheter.
Braunerhjelm använder ordet ”sugen” för att redogöra resultatet från undersökningen och rapporten Global Entreprenurship Monitor (GM).
Härligt!
Tänk om den känslan fick styra unga, och äldre, personer som känner att de har en större kapacitet än den de får utrymme för i sin nuvarande anställning. Det är just suget, eller om det låter bättre, inspirationen som avgör om man orkar eller ger upp halvvägs i sitt entreprenörskap. Tyvärr har vi ett ”innovationssystem” som alltför tidigt i nyföretagandet fokuserar på kronor och ören. För att kunna räkna på en ny affärsidé måste man ganska väl förstå både erbjudandet och marknaden som ska betala för det.
Och det gör man inte med nydanande och mönsterbrytande idéer. Sådana som kan bli innovationer.
Det vi under tolv års arbete med affärskreativitet och innovation upptäckt är att de som ska coacha, stötta och vägleda tidigt i processen, i de flesta fall, saknar den kompetens som krävs. Det är framför allt två saker som brister, enligt mitt förmenande.
Det första är att man saknar verktyg för att skapa något unikt med affärsidén. Det andra som saknas är förmågan att hitta potentialen i en idé som uppenbart bryter mot det etablerade synsättet, inom den aktuella branschen.
Det här är två steg i den kreativa idéprocessen som man hoppar över för att istället prata företagsform, ekonomisystem, bankkontakt och det allra heligaste affärsplan. Givetvis ska man ha en affärsplan men först måste du ha en spännande och gärna unik affärsidé att bygga din plan kring.
Om du inte är klar med vad det unika kundvärdet är med just din idé är det helt meningslöst att försöka bedöma intäkterna tredje kvartalet två år fram i tiden.
Den absolut vanligaste kommentaren vi hört från företagsrådgivare, både inom UF programmen och andra Entreprenörsprogram och skolor är att energin hos entreprenören tar slut efter något halvår när man upptäcker att den egna idén inte har några unika egenskaper att lyfta fram för att attrahera kunder och partners. Problemet är inte sällan att just rådgivaren negligerat eller helt enkelt inte upptäckt det unika i affärsidén. Alla ”udda” element i affärsidén har skalats bort, ofta beroende på att man inte kunnat räkna på det eller inte kunnat identifiera en befintlig marknad för erbjudandet.
Vi brukar ta som exempel att starta pizzeria nr 14 i en stad. Kommer det att fungera?
Nej säger rådgivaren medan vi säger Ja det går om du hittar något unikt med just din pizzeria. Det kan vara vilka kunder du vänder dig till, hur du tar betalt, hur personalen agerar, vilken relation du bygger upp med dina kunder o.s.v.
Ibland får man provocera rejält för att hitta de nya idéerna som kan skapa fördelar. Om du exempelvis låter pizzorna vara gratis men tar betalt för musiken, besticken, drickan, stolen, sällskapet eller någon annan tjänst så sticker din pizzeria ut och får den uppmärksamhet som behövs. Du kan till och med engagera dina kunder i processen och fråga dem vad de skulle vilja göra på just din pizzeria.
Gärna en bra och detaljerad affärsplan och ordning och reda i finanserna men först en unik och kreativ idé som gör att inspirationen och orken räcker hela vägen.
Det är inte svårt att tänka kreativt kring affärer om man använder de verktyg och metoder som finns.