I ett tidigare inlägg betonade vi vikten av att byta Nej, men… mot Ja, och… i möten där framtiden diskuteras för att skapa en positiv stämning och bygga vidare på ideér istället för att bara ifrågasätta. Hur vi väljer att uttrycka oss kan ha stor inverkan på vår motivation och på vårt sätt att tänka kring en viss frågeställning. Kan även vilket språk vi talar påverka hur vi tänker och känner? Ny forskning från University of Chicago visar att det kan vara lättare att fatta beslut om man fattar dem på ett språk som inte är ens modersmål.
Ett av experimenten i studien, i vilket de deltagande skulle satsa pengar i ett spel med vissa odds, först på sitt modersmål och sen på ett annat språk, visade att vi inte styrs av rädsla i lika hög grad när vi fattar beslut om vi talar ett språk som inte är vårt modersmål. Den bakomliggande anledningen är att vårt modersmål är starkt kopplat till våra känslor. När vi byter till ett språk som inte är vårt modersmål är det lättare att frigöra sig från dessa känslor. Det är känt från tidigare forskning att vår grundinställning ofta är att överdriva risk, något som gör att vi ibland inte vågar fatta de utifrån sett bästa besluten på grund av rädsla. Den här studien pekar alltså på att det går att komma runt en del av den här rädslan genom att tvingas tänka på ett främmande språk. Detta kan göra det lättare att våga prova nya, annorlunda idéer.
Kopplingen mellan språk, tanke och beteende är en het potatis just nu inom forskningsvärlden. Den amerikanske beteendeekonomen Keit Chen har studerat kopplingen mellan modersmål och ekonomiskt beteende. Hans forskning pekar på att människor som har ett språk som inte gör någon tydlig grammatisk skillnad mellan nutid, framtid och dåtid (svenskan tillhör denna grupp språk) fattar bättre ekonomiska beslut och i regel är bättre på att spara:
Något vi många gånger tänkt på när vi varit och lyssnat på föredrag där talaren använder ett annat språk än sitt modersmål, ofta engelska, är att vårt fokus ibland kan hamna på hur saker sägs (gud vilket konstigt uttal han har, eller heter det verkligen så? o.s.v) och inte på vad som sägs. Det faktum att talaren inte använder sitt modersmål sätter käppar i hjulen för en bra kommunikation. Men att tala på ett annat språk kan alltså i vissa lägen innebära stora fördelar. Så vid ert nästa beslutsmöte, testa att dela upp er i två grupper där den ena diskuterar på svenska och den andra på engelska. När ni då ska värdera, dvs bedöma risker med en ny och annorlunda idé, kanske ni blir lite modigare och verkligen vågar testa det nya. Förhoppningsvis med ökad konkurrenskraft, nya marknader etc som följd.