Alla är vi barn i början
Alla de produkter och tjänster vi idag tar för givna har en gång i tiden varit en spröd och bräcklig idé med få supporters. Det finns många berättelser om bra idéer som med nöd och näppe överlevt bara för att någon envis person eller grupp vägrat släppa taget, trots motstånd i organisationen.
Kodak var först med att ha en fungerande prototyp på en digitalkamera men ledningen insåg inte dess potential, såklart, vi sysslar ju med film och kemikalier. Kodak sålde tekniken vidare och missade i stort sett en enorm framtida marknad samtidigt som de skapade helt nya konkurrenter.
I det här fallet överlevde i alla fall idén även om det var andra som tjänade pengar på den. Hur många fantastiska idéer har gått i graven bara för att ingen insåg deras potential?
Forskarstudier
Vad är det då som gör oss så misstänksamma mot nya, annorlunda idéer? Forskare vid University of Pennsylvania med Jennifer Meuller i spetsen publicerade nyligen en studie som kastar ljus på de psykologiska mekanismerna bakom fenomenet.
Deltagarna i studien delades in i två grupper. Den ena gruppen fick tydlig information om testerna, hur lång tid de skulle ta, hur mycket de skulle få i ersättning o.s.v. Den andra gruppen fick inte reda på hur eller hur mycket de skulle få i ersättning. Man satte dem således i en osäker situation.
Det första testet var ett så kallat implicit associationstest, där deltagarna skulle välja det ord-par som de tyckte passade ihop bäst. Man blandade ord-par såsom lönsam innovation och användbar kreativitet med andra typer av ord-paren som blandade ”bra” och ”dåliga” begrepp såsom dåligt solljus, bra brott o.s.v.
Målet med testen
Målet var att komma åt deltagarnas omedvetna associationer kring vissa begrepp. Resultatet i detta implicita associationstest visade att gruppen som fått tydlig information mycket mer benägen att koppla samman begrepp som kreativitet och innovation med begrepp som lönsam och användbar än gruppen som fått begränsad och osäker information.
I ett andra test, ett explicit associationstest, fick deltagarna den direkta frågan vad de ansåg om kreativitet och innovation och fick betygsätta på en skala 1-7. Här svarade båda grupperna svarade ungefär likadant!
Resultatet
Således: Även om vi anser att innovation och kreativitet är förenliga med nytta på ett medvetet plan, visar alltså studien att det inte krävs mycket störning eller osäkerhet för att vi på ett omedvetet plan ska känna oss misstänksamma mot det verkar annorlunda.
Hur drar vi nytta av insikten?
Vad kan vi göra med den insikten ute i våra företag när vi ska jobba med kreativitet och innovation?
Eftersom ingen vet med säkerhet vilka idéer som kommer att lyckas finns det alltid en inbyggd osäkerhet i innovationsprocessen. Ingen kan säga: Om vi lägger ner så här mycket tid och energi på den här idén kommer vi få tillbaka så här mycket efter så här många månader/år. En sak är dock säker: För att man ska hitta de verkligt banbrytande och i slutändan lönsamma idéerna behöver vi ta hand även om de verkligt annorlunda idéerna och prova att vidareutveckla dessa.
Satsa på de udda idéerna
Ett centralt moment i våra kreativa workshoppar är insikten om att det är mycket lättare att ta en idé med hög kreativ höjd (dvs annorlunda och märklig) och utveckla den till att bli mer ”nyttig”, dvs genomförbar och säljbar än att ta en ”nyttig” idé (dvs trygg och välkänd) och göra den mer kreativ.
En av våra viktigaste uppgifter under våra workshoppar är därför att ha en metodik och processverktyg som motverka den osäkerhet som gör att vi bemöter nya idéer med skepsis. Vi vill ju inte att de bra idéerna ska dö innan de ens fått en chans!
Om du vill veta mer om den kreativa processen, eller letar efter en bra lokal att jobba med era kreativa utmaningar i tillsammans med några av Sveriges mest erfarna kreativitetskonsulter, hör av dig till oss!