Så här i valtider talas det mycket om skolan och den senaste PISA undersökningen, som kom ut i december förra året, har debatterats flitigt. Sverige har halkat efter i de klassiska ämnena matematik, svenska och naturkunskap och partierna slåss för fullt om vad som bör göras för att komma tillrätta med detta.
Något som däremot ofta glöms bort är målet i läroplanen att lära eleverna att tänka kreativt, förhålla sig kriisk till information och ta sig an problem på nya sätt, färdigheter som i allt högre utsträckning efterfrågas både på högskolorna och i arbetslivet.
Vi tog en pratstund med Patrik Gladh, rektor vid Angereds gymnasium om situationen i den svenska skolan och hur man kan skapar förutsättningarna för en kreativ skola.
I den senaste PISA undersökningen tittade man, utöver kunskapsnivån i de klassiska ämnena, även på förmågan till problemlösning och kreativt tänkande. Även här presterar svenska elever relativt dåligt. Hur arbetar ni med det här?
På Angeredsgymnasiet arbetar vi enligt en modell som kallas PBL, eller ”problembaserat lärande”. Istället för att eleverna matas med färdiga svar, uppmuntras de att själva samla in information och lösa ett givet problem. Vår grundinställning är att varje elev har förmågan att vara kreativ och problemlösande och det är upp till varje lärare att ge dem de verktyg som behövs att lyckas med detta, snarare än att peka med hela handen och tala om att ”Så här är det”.
En av de viktigaste sakerna vi gjort är att försöka bryta ner gränserna mellan de olika ämnena. Den klassiska indelningen i matte, svenska, historia är ju egentligen bara en fiktiv konstruktion. Istället låter vi eleverna arbeta ämnesöverskridande i grupper och ger dem möjligheter att själva söka information och dra slutsatser. Tanken bakom det här är att stimulera eleverna att använda kunskap de förvärvat inom ett ämnesområde och applicera denna kunskap för att lösa problem i andra ämnen. Visst, våra elever kanske inte blir lika bra på att rabbla Hallands floder, men de blir bättre på att svara på andra frågor som Varför ligger det större städer vid varje flod? och Vad innebär det att floderna ligger just där de ligger?, frågor som har många svar.
Om man får tro den senaste PISA-undersökningen så har vi inte lyckats så bra med kreativiteten och problemlösningsförmågan i den svenska skolan. Vad tror du det här beror på?
Jag tror det har mycket att göra med synen på skolan som vuxit fram de senaste 7-8 åren.Traditionellt sett har vi i Sverige haft en skola där det funnits utrymme för att rucka på de gamla sätten att göra saker och att prova nya grepp. En konsekvens av frivalet är att kraven på insyn och reglering ökat kraftigt. Vi styrs in i minsta detalj. Vi har inte längre samma möjligheter att testa olika lösningar och hitta nya sätt att arbeta för att skapa. Nya idéer möts allt för ofta med inställningen Men så har vi ju aldrig gjort.
Vi utvärderas ständigt och man pekar på brister och saker vi gör fel, men man lyfter sällan fram positiva exempel som man kan lära sig av. Myndigheten för skolutveckling, som hade som uppgift att inte bara peka på det dåliga utan även att lyfta fram positiva förebilder, omstrukturerades 2008 och blev Myndigheten för skolinspektion. Det säger en hel del.
Idag handlar det mer om nyttomaximering än att uppmuntra elever att tänka kreativt och ta sig an problem självständigt. I en skola som präglas av den här synen blir det viktigaste att lära sig det som man vet kommer på provet. Varför ska en elev anstränga sig att ta sig an problem från olika vinklar och tänka kreativt, när det enda som räknas i slutändan är hur väl man presterar på ett nationellt prov?
Inom företagsvärlden pratar man mycket om förmågan att kunna anpassa sig till nya förutsättningar och att kunna lära av och lära nytt. Hur ser du på detta?
Det här tror jag är väldigt viktigt. Vi vet helt enkelt inte vilka kunskaper som kommer vara viktiga i framtiden. Kunskap som vi sätter högt värde på idag kanske inte alls kommer vara viktig i framtiden. Jag kan ta mig själv som exempel. Jag är systemvetare i grunden. När jag utbildade mig i början på nittiotalet lärde vi oss en rad olika datasystem. Strax efter att jag var färdig drog PC-revolutionen igång och plötsligt hade alla en IBM-dator hemma. Strax efter det kom IT-revolutionen och internetboomen. Mycket av den kunskap som jag förvärvat under min utbildning var helt plötsligt värdelös. Men förmågan att lösa problem, som jag också fick med mig från min utbildning, har jag haft stor användning av. Jag tror detsamma gäller våra elever. Det är viktigt att vi ger dem verktyg för att självständigt lösa problem och att tänka kritiskt. Det kommer de alltid ha nytta av.
Det är naturligtvis inte bara skolan som behöver bli mer kreativ. Vi på Realize har jobbat länge med att bättra på det kreativa klimatet hos svenska företag. Efter alla våra år av föreläsningar, workshops och samarbeten med företag inom en rad olika fält har vi utvecklat metoder och verktyg som boostar kreativiteten. Boka in en dag med oss nu, så tar vi oss an era kreativa utmaningar tillsammans! Ring 031 – 760 54 00 eller maila, så berättar vi mer om vad vi kan göra för ert företag.