Ibland kan man behöva påminnas om att våga vara galen när man brainstormar. På den fantastiska sidan Crazy Ideas finns en hel uppsjö med galna idéer. Så här kan man till exempel bättra på utseendet på sitt hus:
Category Archives: Inspiration
Gör fikarummet till en idéfabrik!
Företagen vet att när kunskap och information rör sig smidigt mellan personer och avdelningar och inte fastnar på vägen underlättar det arbetet och eliminerar missförstånd. Inte minst gäller detta nya idéer och förslag. Anna Jonsson vid Lunds universitet forskar på kunskapsöverföring hos företag och organisationer. I boken Kunskapsöverföring & Knowledge management skriver hon att företag måste lära sig förstå hur kunskapsöverföring fungerar i praktiken. Enligt Jonsson glöms något ofta bort, nämligen fikapausen. Under fikapausen knyter vi kontakter, delar erfarenheter och bollar idéer med andra kollegor och får nya idéer. Jonsson poängterar att de enkla lösningarna ofta är de bästa.
Det är hög tid att skapa fikarasten 2.0, som inte bara höjer blodsockret utan även utmanar hjärnan och får igång det kreativa tänkandet. Om nu fikarasten lockar fram bra och avslappnade samtal som skapar ny kunskap och inspiration så är det ju väldigt märkligt att det inte finns bra noteringsmöjligheter i samband med fikaplatsen. Samtal som blir insiktfulla blir också komplexa och komplexa begrepp och idéer SKA ritas och skrivas ner så snart det går, annars tappar det ofta just det där lilla extra som gjorde idén till en fantastisk idé.
Utnyttja de ytor som finns vid fikaplatsen, kylskåp, väggar, bord, tallrikar och glas (jo det funkar) och naturligtvis ska det finnas lösa plattor med skrivytor att låta vandra runt mellan fikadeltagarna så att alla kan bidra med sitt perspektiv på ett problem eller en idé…
Anta marshmallow-utmaningen!
Har du någon gång undrat varför vissa grupper är bättre på att lösa sin uppgift och har bättre samarbete än andra? Med hjälp av Peter Skillmans Marshmallow-utmaning, försökte Tom Wujec, forskarassistent på Autodesk, ta reda vad vi kan lära oss om hur vi löser problem i grupp. Marshmallow-utmaningen går ut på att bygga en så hög konstruktion så möjligt med följande delar:
1. Ett paket spaghetti
2. En yard tejp (ca. 90 cm)
3. En marshmallow (som måste vara överst i konstruktionen)
Man arbetar i grupper om 4 och har 18 minuter på sig.
Efter att ha kört Marshmallow-utmaningen i ett stort antal grupper med ekonomer, chefer, advokater, dagisbarn, arkitekter och ingenjörer, kunde Wujec dra en del intressanta slutsatser. En av de mest intressanta var att dagisbarn presterade bättre i snitt än de vuxna. De som presterade sämst var de nyexaminerade ekonomerna. Att dagisbarnen presterar så bra beror enligt Wujec delvis på att de inte bryr sig om att utse någon chef för jobbet. Allas idéer får vara med. När Wujec studerade barnens process närmre såg han att de inte väntade till slutet med att placera marshmallow-biten, utan gjorde flera testkonstruktioner längs vägen. De vuxna däremot byggde mer enligt principen att det finns en rätt lösning. De prövade inte några alternativa hypoteser längs vägen och följden blev ofta att hela strukturen rasade när de skulle kröna verket med marshmallow-biten. Detta visar vikten av att bygga prototyper, och att ha ett samarbete där alla får bidra med idéer. Wujec poängterar dessutom att barnen inte bara skapade högre konstruktioner, utan intressantare och mer annorlunda sådana.
De som presterade bäst var, lyckligtvis, arkitekterna och ingenjörerna. Specialkunskap är naturligtvis avgörande för att lösa ett visst problem. Arkitekterna och ingenjörerna besitter kunskap om geometri och konstruktion som gör dem särkilt lämpade för den här utmaningen. Men, och det är viktigt, specialkunskaper är inte det enda som är viktigt för att få ett välpresterande team. Gruppen med chefer såg han att de presterade bättre om man tillförde en facilitator, dvs en person som kan leda processen men inte nödvändigtvis själv besitter specialkunskaperna. En viktig insikt är alltså att team som utöver personer med specialkunskaper på området innehåller en facilitator presterar bättre än de utan. Som Wujec uttrycker det: Specialized Skills + Facilitation Skills = Success
Se hela Wujecs TED-förläsning nedan:
Lär dig av naturen – hitta smartare lösningar!
Robotar som flyger som humlor, artificiella löv som likt äkta löv kan omvandla solljus till energi och målarfärg som hämtat sin funktion från lotusblomman där ingen smuts kan fastna. Allt detta kan inom några år vara verklighet tack vare framsteg inom den forskningsgren som kallas biomimetik. Inom biomimetiken ägnar man sig åt att studera egenskaper och förmågor hos organismer i naturen för att sedan använda sig av denna kunskap för att skapa nya och smartare produkter. Företag i olika branscher är intresserade av att med hjälp av biomimetik kunna skapa nya produkter eller göra befintliga produkter mer effektiva, energisnåla och kostnadseffektiva. Naturen, som haft 4,2 miljarder år till utveckling och förfining, är nämligen ofta häpnadsväckande effektiv och energisnål, något som rimmar väl med dagens krav på nya produkter.
Just nu pågår en utställning på Universeum i Göteborg, som vi på Realize utvecklat tillsammans med Chalmers och Göteborgs universitet, där barn får bygga sin egen superhjälte med hjälp av egenskaper hämtade från naturen. Man kan t.ex iklädd kardborredräkt kasta sig upp och fastna på en vägg och springa ikapp med kackerlackor. Tanken är bland annat att barn därigenom ska lära sig vilken bra källa till nya idéer naturen är. Vi tycker det är roligt att kunna bidra till att göra barn mer nyfikna på hur häpnadsväckande smart naturen är.
Verktyget Flytta egenskaper
Grundidén inom biomimetiken, att studera särskilda egenskaper och funktioner inom ett fält och applicera dessa på ett annat är något vi på Realize också arbetar med. Ett av de verktyg vi ofta använder i våra workshops är ett verktyget Flytta egenskaper. Även om vi vanligtvis inte använder just djur och växter som utgångspunkt, utan vanliga hushållsprodukter, är principen densamma. Man utgår från en viss egenskap eller funktion och försöker applicera den på sin egen tjänst eller produkt och därigenom göra den smartare och mer effektiv.
För några år sedan ledde vi en workshop i kreativitet hos en inkubator. Ett av företagen i inkubatorn sysslade med att utveckla och sälja formulär för webben. Under idéarbetet med Flytta egenskaper, plockade en av deltagarna till sig ett videoband. Detta ledde till idén att man kunde erbjuda kunderna att ”spela in” när formulären fylldes i. Dessa filmer kunde användas i dubbelt syfte; dels i utbildningssyfte för att lära ut hur formuläret skulle fyllas i, dels till att undersöka vilka delar av formuläret folk ofta fyllde i fel, för att kunna erbjuda ännu bättre formulär. Detta gav företaget konkurrensfördelar gentemot andra, liknande företags produkter.
Tänk utanför boxen – bokstavligt talat.
Du stöter ofta på dem. Uttrycken som används när vi ska uppmuntras att tänka annorlunda och komma på nya idéer, såsom att tänka outside the box, lägga ihop två och två, se saker å ena sidan, å andra sidan. Dessa metaforiska uttryck har sedan länge ”dött” och blivit en del av vardagsspråket och uppfattas inte längre som metaforer utan som fasta uttryck. En följd av detta är att de tappat en del av sin kraft att faktiskt påverka vårt tänkande. Psykologiprofessorn Angela Leung vid Singapore Management University och hennes kollegor har undersökt om det finns något sätt att skaka liv i dessa metaforer igen. I ett experiment lät de människor agera ut några vanliga rumsliga metaforer kring kreativitet, så som think outside the box, on the one hand, on the other hand, wander around, but not in a square medan de utförde olika brainstorming-aktiviteter. Inspirerade av tidigare forskning kring kopplingen mellan kropp och kognition, ville de ta reda på om utagerandet av särskilda metaforer kring kreativitet också kunde påverka de kognitiva förmågor som påverkar kreativt tänkande. De fann att förkroppsligandet av dessa metaforer hade positiva effekter på såväl konvergent som divergent tänkande, vilka båda är av stor vikt i den kreativa processen.
Så vid nästa brainstorming-möte, gör så här:
- Ställ en tom box på bordet.
- Ta en stund och fundera kring er frågeställning och försök sedan komma på idéer som ni tycker är ”inside the box”, dvs så som man alltid gjort. Skriv ner dessa på papperslappar och lägg i boxen.
- Utgå sedan från idéerna som ligger i boxen och försök komma på vad som verkligen skulle ligga utanför boxen, dvs något som helt och hållet bryter med idéerna ”inside the box”.
Tänk som ett barn med Idéspelet
”It takes a long time to grow young” – Pablo Picasso
Vi har alla någon gång förundrats över barns förmåga att komma på knäppa, roliga och ibland helt galna idéer. Men vad är det som gör att barn är så bra på att tänka i nya banor? En del av svaret kan ligga i att de delar av hjärnan som styr logiskt tänkande och impulskontroll ännu inte är fullt utvecklade hos barn och att de därför har lättare att tänka fritt och i oväntade banor. Kan man som vuxen behålla den förmågan? Produkten Idéspelet är ett exempel på principen att man genom oväntade impulser kan trigga hjärnan att tänka i nya banor. Att tänka mer som ett barn helt enkelt.
I tråden What is the smartest thing a child has ever said? berättar folk om roliga och tänkvärda saker de hört barn säga. Några exempel:
- ”I think when you dream at night, your eyes turn all the way around so you can see what’s inside your head.”
- I had a friend’s small child (perhaps 4-5 years old at the time) over, and he discovered my piano and banged on it a little. ”What’s that?” said an amused parent, who probably intended to introduce the word ”piano,” if he didn’t already know it. ”Sound,” replied the child, and wandered off to explore the next curiosity. Nobody corrected him.
- I worked in a Kindergarden some years ago. In the early morning a 4 years old boy threw a toy dinosaur on the floor. I asked him why he did so and he replied, ”That’s gravity!”
Vad gör då att barn är så bra på att tänka annorlunda? Låt oss vända på frågan: Vad är det som gör att vi vuxna är så dåliga på att tänka i nya banor? En del av svaret kan ligga i den prefrontala cortexen. Denna del av vår hjärna spelar en central roll i beslutsfattande, logiskt tänkande och riskbedömning. Den styr även impulskontroll och är den del av hjärnan som utvecklas sist (det är därför tonåringar är så jobbiga). Eftersom barn har en mindre utvecklad prefrontal cortex är de alltså mindre upptagna med att utvärdera idéer och tankar och bedömma dem utifrån logiska resonemang. De har lättare för att associera fritt och att tänka i nya banor. Vi vuxna har däremot ofta svårt att frigöra oss från vårt logiska tänkande. En följd av detta är att vi ofta bemöter nya, annorlunda idéer med skepsis. Vi vill gärna få dem att passa in i ett befintligt system. En viktig förmåga, men som är i vägen när vi ska generera verkligt banbrytande idéer.
För några år sedan arbetade vi tillsammans med limtillverkaren Casco adhesive. En utmaning de stod inför var hur de skulle kunna limma vissa svårlimmade träsorter snabbare. En av deltagarna drog ett kort med en bild på en clown, vilket fick honom att tänka på Gröna Lund, vilket i sin tur fick honom att tänka på ett vattenfall.
Bilden av vattenfallet ledde till tanken att man istället för att bara limma varje bräda för sig, kanske skulle kunna låta limmet, likt ett vattenfall, rinna medan brädan rörde sig under. På detta sätt skulle man kanske kunna öka hastigheten. Det här exemplet visar på hur en oväntad impuls kan få en att tänka i nya banor och komma på idéer man förmodligen inte kommit på annars.
I Idéspelet får du hjälp att tänka nytt genom impulskort som öppnar för friare associationsbanor. Impulskorten uppmanar dig atttgöra nya kopplingar, som i sin tur leder till nya idéer. Oftast helt utanför ditt befintliga tankesystem. Mer som ett barn.
Vill du prova Idéspelet?
Bättre beslut? Fatta dem på ett annat språk!
I ett tidigare inlägg betonade vi vikten av att byta Nej, men… mot Ja, och… i möten där framtiden diskuteras för att skapa en positiv stämning och bygga vidare på ideér istället för att bara ifrågasätta. Hur vi väljer att uttrycka oss kan ha stor inverkan på vår motivation och på vårt sätt att tänka kring en viss frågeställning. Kan även vilket språk vi talar påverka hur vi tänker och känner? Ny forskning från University of Chicago visar att det kan vara lättare att fatta beslut om man fattar dem på ett språk som inte är ens modersmål.
Ett av experimenten i studien, i vilket de deltagande skulle satsa pengar i ett spel med vissa odds, först på sitt modersmål och sen på ett annat språk, visade att vi inte styrs av rädsla i lika hög grad när vi fattar beslut om vi talar ett språk som inte är vårt modersmål. Den bakomliggande anledningen är att vårt modersmål är starkt kopplat till våra känslor. När vi byter till ett språk som inte är vårt modersmål är det lättare att frigöra sig från dessa känslor. Det är känt från tidigare forskning att vår grundinställning ofta är att överdriva risk, något som gör att vi ibland inte vågar fatta de utifrån sett bästa besluten på grund av rädsla. Den här studien pekar alltså på att det går att komma runt en del av den här rädslan genom att tvingas tänka på ett främmande språk. Detta kan göra det lättare att våga prova nya, annorlunda idéer.
Kopplingen mellan språk, tanke och beteende är en het potatis just nu inom forskningsvärlden. Den amerikanske beteendeekonomen Keit Chen har studerat kopplingen mellan modersmål och ekonomiskt beteende. Hans forskning pekar på att människor som har ett språk som inte gör någon tydlig grammatisk skillnad mellan nutid, framtid och dåtid (svenskan tillhör denna grupp språk) fattar bättre ekonomiska beslut och i regel är bättre på att spara:
Något vi många gånger tänkt på när vi varit och lyssnat på föredrag där talaren använder ett annat språk än sitt modersmål, ofta engelska, är att vårt fokus ibland kan hamna på hur saker sägs (gud vilket konstigt uttal han har, eller heter det verkligen så? o.s.v) och inte på vad som sägs. Det faktum att talaren inte använder sitt modersmål sätter käppar i hjulen för en bra kommunikation. Men att tala på ett annat språk kan alltså i vissa lägen innebära stora fördelar. Så vid ert nästa beslutsmöte, testa att dela upp er i två grupper där den ena diskuterar på svenska och den andra på engelska. När ni då ska värdera, dvs bedöma risker med en ny och annorlunda idé, kanske ni blir lite modigare och verkligen vågar testa det nya. Förhoppningsvis med ökad konkurrenskraft, nya marknader etc som följd.
Google testar självkörande bil med blind man
Tänk hur vardagen kunnat se ut om du hade en bil som körde själv och var trafiksäker? De sociala och ekonomiska fördelarna är enorma. Med GPS och trafikinformation i realtid kan den välja effektivare vägar. Fler i familjen skulle kunna använda samma bil. Den möter upp dig där du befinner dig, släpper dig där du ska, och parkerar sedan på en plats när den inte används. Lite som en taxi.
Tänk sedan hur detta kan påverka företag, försäkringsbolag, sjukhus, parkeringar, osv. Färre böter, mindre ljus/energiåtgång eftersom att vägar inte behöver lysas upp (bilar ser i mörkret).
Google menar att de kan minska trafikolyckor med 90%, minska pendeltiden och energin med 90%, och minska antalet bilar med 90%. För att sätta detta i kontext: 5,5 miljoner bilar var med olyckor 2009 i USA, i vilka 33,808 personer omkom. Med alla kostnader inräknade kan google spara triljoner dollar per år.
I videon kan man se en nästan helt blind man åka och göra några ärenden.
På tal om det: Här har vi en skojare som chockar flera drive-through restauranger med sin förarlösa bil.
Einstein’s 10 mest användbara livscitat
Einstein var inte bara en stor teoretisk tänkare, han var även ganska filosofisk. Här är 10 av hans mest tänkvärda uttalanden.
1. Lär dig spelreglerna för att sedan kunna spela bättre än någon annan.
2. Kunskap kommer från erfarenhet, inte bara information.
3. Var inte repetitiv. Bara galningar förväntar sig nya resultat genom att göra samma sak om och om igen.
4. Skapa värde för dig själv och världen – Sök inte framgången i sig.
5. Lev i nuet – Tänk inte för mycket på framtiden, den kommer snabbt nog ändå.
6. Följ din nyfikenhet passionerat. Det kan vara viktigare än talang.
7. Ha tålamod och var ihärdig. Stanna hos dina problem lite längre och du kommer eventuellt att lösa dem.
8. Ha full fokus på det du gör just nu.
9. Fantasin är kraftfull – det är en förhandstitt på vad framtiden kan vara.
10. Gör misstag – En person som inte gjort misstag har aldrig provat något nytt.
Ny sorts kamera dokumenterar hela livet automatiskt
Autographer eller svenska Memoto som fotar och dokumenterar ditt liv åt dig. Du hänger den ”smarta” kameran runt halsen och sen kan du fokusera på att uppleva livet, utlandsresor och andra spontana händelser i vardagen, utan att behöva plocka upp kameran och missa ett ögonblick.
Tänk dig att du kan gå tillbaka bak i tiden och uppleva detaljer som du inte minns eller aktivt valde att fota. Hur såg den där inredningen ut i cafét som du satt på för några månader sen? I ett längre perspektiv kan du tänka att dina barnbarns barnbarn kan ta del av det viktigaste stunderna ur ditt liv ur dina ögon. Om man nu har ett så spännande liv att dela med sig av.
Att den är smart innebär att den själv bedömer om ögonblicket är värt att fota. Detta är självklart baserat på sensorer och en inställning för hur ofta den ska ta bilder. Visserligen finns diskussionen om att det blir så många bilder och skapar en slags inflation som tar bort charmen och magin som finns i gamla (och få antal) bilder. Men vi tycker att idén är häftig!