I samband med Skåne Innovation week tog vi tillfället i akt att presentera appen IdeaSwipe.
Mottagandet blev mycket positivt och vi ser nu fram emot testgrupper på scienceparks i Brasilien, Irland och Frankrike.
Ladda ner och testa appen för iPhone>
Android (Coming soon)
Många studentprojekt redovisades på UtExpo 2016 i Halmstad.
Vi blev glada att se att vårt projekt kreativametoder.se rönte stor uppmärksamhet under mässan och tackar studenterna Michaela & Marie.
Om du någon gång klämt i dig en pizza och en stor läsk på lunchen vet du hur negativt det kan påverka din energi och dina mentala förmågor. Det blir inte mycket gjort den eftermiddagen, eller hur? Förmodligen fick du kompensera med extra kakor på eftermiddagsfikan för att få upp energin igen. Med ett blodsocker som åker upp och ner som en jojo är det svårt att fokusera på någonting, inte minst dåligt är det för din kreativa förmåga.
Precis som resten av kroppen behöver vår hjärna rätt bränsle för att fungera på bästa sätt. Här är maten du bör äta mer av om du vill ge din hjärna och din kreativitet en boost:
Långsamma kolhydrater
Vår hjärna behöver socker för att hålla igång. Problemet är att vi ofta får i oss för mycket socker av fel sort. Vanligt socker bryts ner snabbt i kroppen. Blodsockret åker i taket och sen faller det snabbt igen. Genom att istället äta långsamma kolhydrater, alltså kolhydrater som tar längre tid för kroppen att bryta ner ser du till att din hjärna får ett jämnt tillskott med socker under dagen. Quinoa, bovete och fullkornsbröd är bra exempel på mat med långsamma kolhydrater.
Essentiella fettsyror
Fett är också viktigt för att hjärnan ska fungera ordentligt. Studier har visat att det fetterna hjälper hjärnan tolka och processa information, vilket är helt avgörande för vår kreativitet. Men det finns fetter och fetter. De bästa fetterna är de som är rika på essentiella fettsyror. Om du lägger till lite valnötter, chia- eller hampafrön och lite olivolja till din diet kommer din hjärna bli mycket gladare.
Antioxidanter
Det pratas mycket om antioxidanters positiva effekter på vår kropp just nu. Studier har visat att antioxidanter minskar risken för en rad sjukdomar. Men antioxidanter är även bra för vår hjärna eftersom de skyddar oss mot skadliga så kallade fria radikaler som lätt lagras i hjärnan. Genom att äta mer broccoli, bär, spirulina och mörk choklad håller du din hjärna frisk.
Nu vet du vad som väntar dig när du kommer till Idéfabriken och kör en workshop med oss Idépiloter!
Skämt åsido, vi är inga fanatiker men vi försöker tänka på detta som en del i vårt ansvar att workshopen ska bli bra dvs både energirik och med ett spännande resultat. Så välkommen på en Quinoa-sallad och tankeprovokation redan till hösten. Maila oss på info@realize.se och berättar vilka utmaningar just Du står inför till hösten
När Tiger Woods en gång fick frågan vad som gjorde honom till en så skicklig golfspelare svarade han att det det handlar om mental styrka, i synnerhet att kunna stänga ute alla störande element omkring sig och helt och hållet fokusera mentalt på det man vill ska ske. För att den där långa putten ska gå i måste man föreställa sig bollen rulla över greenen och– Plopp! – ner i hålet.
Och det är inte bara inbillning. Det finns en mängd forskning inom psykologin som visar att den här typen av positiva mentala bilder ökar sannolikheten att du lyckas.
Och det gäller inte bara på golfbanan. 2013 publicerade ett forskarlag vid Harvard University en studie där man undersökt hur den här typen av positiva mentala bilder, som forskarna kallar positive daydreaming, påverkar anställdas förmåga att arbeta kreativt tillsammans med andra i företaget och lösa svåra utmaningar.
Deltagarna i studien fick i uppgift att under några minuter varje dag föreställa sig olika positiva interaktioner mellan andra i gruppen. Det kunde handla om att föreställa sig två anställda som lyssnade intresserat på varandra, eller gav varandra beröm. Forskarna fann att så lite som en enda minut av den här typen av ”positivt dagdrömmande” om sina kollegor varje dag, ökade de anställdas samarbetsvilja, reducerade stress, ökade den empatiska förmågan samt ledde till bättre fungerande samarbeten där de anställda var mer öppna för varandras idéer.
Det första steget till att skapa rätt förutsättningar för kreativa samarbeten är helt enkelt att gå in med rätt inställning.
Men när rätt inställning är på plats, vad är nästa steg?
Rätt ledare och rätt team-sammansättning
2007 publicerade Lynda Gratton vid London Business School resultaten från en stor studie där hon undersökt 15 stora multinationella företag för att ta reda på vilka faktorer som bidrar till mer kreativa och samarbetsvilliga team.
En av de överlägset viktigaste faktorerna bakom de bästa teamen var vilken sorts ledare man hade. De bäst fungerande teamen var de som hade ledare som fokuserade lika mycket på relationerna mellan medlemmarna i teamet som uppgifterna som behövde lösas. At skapa en vi-känsla är enligt Gratton helt avgörande för att ett team ska arbeta väl tillsammans.
”The most productive, innovative teams were led by people who were both task- and relationship-oriented.
En annan viktig faktor var att ha ett team med många olika kompetenser och kunskapsområden. Däremot var inte kunskap allt. Gratton fann tvärtom att team som bestod av för många experter var sämre på att samarbeta. Problemet med experter är att de inte alltid är så lyhörda för andras idéer. De är ju experter och bör ju veta bäst så varför ska de lyssna på vad andra har att säga? Om man vill försäkra sig om att sätta ihop ett riktigt kreativt team bör man alltså inte vara rädd för att låta människor med olika nivåer av erfarenhet delta. Ju mer komplext och varierat ett team är desto bättre. Man vet ju aldrig vem som kan komma med en riktig pang-idé.
”We found that the greater the proportion of experts a team had, the more likely it was to disintegrate into nonproductive conflict or stalemate.”
Använd ny teknik för att underlätta kreativa samarbeten.
Grattons fynd står sig naturligtvis fortfarande idag. Bra ledare och mångfacetterade team ger bättre resultat. Något som dock förändrats en hel del sedan 2007 är tekniken. Det finns idag en uppsjö olika verktyg online för att underlätta samarbeten. Trello, Yammer, Slack, Base Camp, Draftboard, Stixy. Listan kan göras lång.
När vi på Realize skapade IdeaSwipe, en app för realtids-brainstorming, ville vi göra det enklare och roligare att arbeta på kreativa utmaningar tillsammans med andra, var man än befinner sig. Med IdeaSwipe kan du när som helst starta en brainstorm kring en frågeställning och bjuda in dina kollegor att bidra med sina idéer eller vidareutveckla dina.
Läs mer om IdeaSwipe här.
Vill du lära dig mer om hur du kan öka din egen och dina kollegors kreativitet? Eller kanske bara byta miljö för nästa brainstorming-möte? Boka in en dag hos oss på Idéfabriken nu, så får ni inte bara tillgång till en stimulerande miljö, utan även en rad roliga och effektiva verktyg för att få igång kreativiteten. Ring oss nu på 031-7605400, eller maila, så berättar vi mer om vad vi kan göra för dig och ditt företag.
Vilken är den bästa strategin om du vill göra succé med en ny innovation? Ska du testa vad som fungerar i blygsam skala och minimera förlusterna om det går trögt? Eller ska du satsa högt och ta stora risker?
Michael Raynor, Harvardutbildad forskare, konsult och författare, har skrivit boken ”The Strategy Paradox” där han argumenterar för att företag borde vara mycket modigare i sina strategiska val och sätta allt på ett kort. Om de inte vågar ska de i alla fall vara medvetna om att de aldrig kommer att bli rika.
En god strategi skapar ett kundvärde som konkurrenterna inte kan kopiera. Detta kräver att du tar en egen okänd väg som konkurrenterna inte vågar följa förrän de har sett om den leder rätt. Och när det svaret väl kommer har du redan ett avgörande försprång.
Enligt Michael Raynor visar tusentals fallstudier att verkligt stora vinster bara nås av företag som vågar binda sig hårt vid strategiska åtaganden som ingen kan förutsäga resultatet av. Dessa val löper också störst risk att leda till fiasko, eftersom tydliga val är dyra att backa från och ändra (annars vore de inga tydliga val).
Företag som å andra sidan inte tar stora risker gör heller aldrig stor succé. De blir medelmåttiga, även om de samtidigt ökar chansen att överleva.
Problemet är att det är omöjligt att avgöra i förväg vilka oåterkalleliga beslut som är värda risken. Detta är den strategiska paradoxen – och den går inte att överlista, menar Raynor. Vi måste förstå den och göra ett medvetet val. Antingen riskerar vi allt eller så hoppas vi på att kunna hanka oss fram.
Den enda praktiska lösningen är att se till att olika chefsnivåer sysslar med rätt saker. De högsta ledarna ska ägna sig enbart åt att hantera strategisk osäkerhet, medan de lägre cheferna ska fokusera på att följa strategin och leverera vad som är beslutat.
Varje vd som lägger sig i det senaste kvartalets säljsiffror ägnar för lite tid åt strategin, påpekar Michael Raynor strängt.
Läs Michael Raynors egen artikel om strategiparadoxen här.
Raynor, M. (2007). The Strategy Paradox: Why committing to success leads to failure (and what to do about it). Crown Business.
Artikeln publicerad i samarbete med tusentips.se, ett Vinnovafinansierat projekt
Porträttet på den härjade holländske konstnären van Gogh med avskuret öra har blivit en sinnebild för det galna, missförstådda geniet. Sedan dess har ryktet envist levt kvar; finns det en koppling mellan mental sjukdom och kreativitet. Historien bakom målning är att van Gogh en kall decemberdag 1888, efter en lång period av depression och elände, tog en kniv och skar av en del av sitt högra öra och dokumenterade händelsen i detta klassiskt självporträtt, där ett stort bandage pryder halva hans ansikte.
Listan över konstnärer, författare och vetenskapsmän som haft psykisk sjukdom kan göras lång. Men finns det en koppling mellan mental sjukdom och kreativ förmåga?
Behöver man vara mentalt sjuk för att vara riktigt kreativ? Detta är frågor som den moderna psykologin länge velat svara på.
Du behöver inte vara galen för att vara kreativ!
Vi backar bandet till början 1990-talet då frågan fick nytt liv efter att flera studier publicerats som visade på ett samband mellan olika former av psykisk sjukdom och kreativitet. Den amerikanska psykologen Kay Redfield Jamisons bok Touched with Fire: Manic-Depressive Illness and the Artistic Temperament, från 1993, summerade en mängd av dessa studier och fick stort genomslag. Nu hade myten om det psykiskt sjuka geniet fått vetenskapligt stöd.
Men hur bra var egentligen den här forskningen?
Enligt Barry Scott Kaufman, författare till boken Ungifted och grundare av Imgaination Institute, ett institut som främjar forskning kring fantasi och kreativitet, måste resultaten tas med en rejäl nypa salt. Studier var små med bristande metodologi och var i hög grad baserade på subjektiva bedömningar. Sedan Redfields bok kom ut har en rad studier visat att människor utan minsta spår av psykisk sjukdom kan vara minst lika kreativa. Du kan alltså vara lugn och fortsätta bidra med lite udda, kanske galna, idéer i er organisation.
Men finns någon koppling mellan psykisk sjukdom och kreativitet?
En stor svensk studie genomförd 2012 vid Karolinska Intitutet visade på ett oväntat samband mellan mental sjukdom och kreativitet. Studien är en av de största någonsin inom kreativitetsforskningen och bestod av data från över 1,2 miljoner svenskar från en period på över 40 år. Psykologen Simon Kyaga, som ledde studien studerade kopplingen mellan psykisk sjukdom och vilket yrke deltagarna hade. Det är ju svårt att intervjua 1.2 miljoner personer.
Även denna studie visade att det inte fanns något samband mellan psykisk sjukdom och viket yrke man hade. Men nu kommer det intressanta. Det visade sig nämligen att syskon eller nära släktingar till psykiskt sjuka däremot var kraftigt överrepresenterade inom kreativa yrken.
Vad kan då det här bero på?
Enligt Kaufman måste man först förstå at alla människor har det som brukar kallas schizotypa personlighetsdrag, i olika grad.. Dessa personlighetsdrag är typiska för dem som har schizofreni, men det betyder inte att man är schizofren för att man har dem.
De schizotypa personlighetsdragen delas in i två grupper, ”positiva” och ”negativa”. Bland de ”positiva” finns annorlunda sinnesintryck, mindre distinkt uppdelning mellan det egna jaget och andra, impulsivitet och oförmåga att anpassa sig till normer.
Forskning har visat att dessa ”positiva” schizotypa personlighetsdragen tydligt korrelerar med kreativ förmåga medan de negativa korrelerar med psykisk sjukdom, i synnerhet depression och bipolaritet. Detta skulle kunna förklara varför syskon till psykiskt sjuka är överrepresenterade i kreativa yrken. Precis som sina syskon har de högre grad schizotypa personlighetsdrag fast en ”bättre” version, med mindre andel av de negativa dragen och fler av de positiva.
Det finns dock mycket kvar att lära om det mänskliga psyket och kreativitet. En sak är dock säker: Alla kan lära sig att bli mer kreativa!
Vill du lära dig mer om hur man blir mer kreativ eller bara se till att ert nästa kreativa möte på jobbet inte bara blir den gamla vanliga trötta brainstormingen? Boka in en dag hos oss på Idéfabriken så får ni inte bara tillgång till en stimulerande ny miljö där ni kan arbeta med era kreativa utmaningar. Här får ni också tillgång till en mämgd roliga och effektiva verktyg som kickar igång kreativiteten. Ring oss nu på 031-7605400, eller maila, så berättar vi mer om vad vi kan göra för dig och ditt företag.
F
så kallade schizotypa drag. Detta ska inte blandas ihop schizofreni. Vi har alla schizotypa drag i
Crowdsourcing, alltså tanken att öppna upp sin innovationsprocess och låta fler delta för att få fram fler och bättre idéer, har funnits länge. Men det var inte förrän IBM lanserade en serie så kallade Innovation Jams 2006 som begreppet blev uppmärksammat på allvar på innovationsbloggar och i affärsmagasin. I dessa Innovation Jams fick tusentals människor över hela världen delta i IBMs innovationsarbete kring en rad olika frågeställningar.
Många experter anåg crowdsourcing vara en fluga, som snart skulle vara förbi, och att det inte skulle leda till någon verklig innovation. De fick fel. Sedan IBMs Innovation Jams har crowdsourcing blivit allt vanligare och det finns flera online-plattformar och verktyg man kan använda sig av om man vill samla in idéer utifrån. Crowdsourcing har visat sig vara ett ypperligt sätt att få in fler och mer annorlunda idéer och skapa banbrytande innovationer.
Både samla idéer och skapa kreativ kultur
En studie genomförd av Spigit tidigare i år visade t.ex att 93% av de tillfrågade företagens crowdsourcing-projekt hade som främsta mål, att skapa en ”innovationskultur” på företaget, alltså en kultur där alla anställda känner sig delaktiga i det kreativa arbetet, inte att få in fler idéer, Forskning har nämligen visat att anställda som upplever att de får delta i företagets kreativa utmaningar inte bara blir mer produktiva, utan även mår bättre och känner mer glädje inför sitt arbete.
Intervjuer vi själva gjort visar att det fortfarande finns många i organisationen som sällan eller aldrig bidrar med idéer. Orsakerna till detta är flera men om vi håller oss till de verkligt kreativa idéerna, de som bryter mot den gängse normen (i den branschen tex), så tvekar folk att presentera dessa helt öppet för alla kollegor (och kanske bli förlöjligade). Här behövs en enkel och trygg miljö att förädla idén en smula redan innan den lämnas till organisationen. Det faktumet har vi tagit fasta på när vi bygget vårt bidrag till IT-lösningar för crowdsourcing; IdeaSwipe.
Vi på Realize har länge vetat att ett verkligt innovativt företag är ett där alla får vara med i det kreativa arbetet. När vi skapade IdeaSwipe, en app för live brainstorming, ville vi göra det kul och enkelt att arbeta på kreativa projekt tillsammans med kollegor var man än befinner sig. Läs mer om IdeaSwipe här.
Vem är den bästa chefen för kreativa resultat: En informell och jämlik coach? Eller kanske en hierarkisk beslutsfattare?
Frågar man tre belgiska ledarskapsforskare som nyligen har undersökt vilken sorts chef du helst ska vara för att leda kreativa medarbetare så är svaret: både-och. Du behöver kunna anpassa dig och utöva helt olika ledarstilar vid olika stadier i den kreativa processen.
Ett slags kameleontledarskap, om man så vill.
I det första kreativa idéstadiet spelar du helst ner din överordnade chefsposition och antar rollen som en jämlik röst i gruppen. Du bör också vara återhållsam med belöningar, vilka hämmar idéskapandet mer än att gynna det.
När idéerna väl ska genomföras är det dags att byta fot. Från och med nu behövs ett betydligt mer hierarkiskt ledarskap, där du som chef tar rollen som koordinator och den beslutsfattare som bär det slutliga ansvaret. Belöningarna som tidigare skapade psykologiska låsningar kan nu bli positiva drivkrafter som får medarbetarna att driva sina idéer hela vägen in i mål.
Även resten av organisationen bör anpassas till de olika faserna, menar forskarna. Under idéskaparfasen behövs främst en generös öppenhet med kontakter och kunskap, medan handfasta resurser som tid, pengar och experthjälp gör mest nytta i implementeringsfasen.
Artikeln publicerad i samarbete med tusentips.se, ett Vinnovafinansierat projekt
När Wikipedia började ta fart för ungefär 10 år sedan oroade sig många över idén om ett uppslagsverk som vem som helst med en internet-uppkoppling kunde inte bara läsa, utan även redigera. Var skulle detta sluta? ”Wikipedia är inte en godtagbar källa!” gormade universitetlärarna om någon försökte lämna in en uppsats med Wikipedia som referens. Sedan dess har Wikipedia fått ett helt annat rykte och idén med ett uppslagsverk för och av folket är här för att stanna.
Fenomenet med ”crowd sourcing” av information, kunskap, erfarenheter, pengar, boende, resande eller för den delen idéer är en modell som allt fler företag och organisationer börjar använda för att skapa konkurrensfördelar och förkorta sina utvecklingsprojekt.
Ett annat exempel är den brittiske entreprenören Steve Coast som gjort samma sak som Wikipedia fast med kartor. En av de stora fördelarna med elektroniska kartor är att de enkelt kan uppdateras när något i landskapet eller stadsbilden förändra tex att. ditt barns dagis eller din favoritpizzeria flyttat till andra sidan stan. När Steve drog igång OpenStreetMap var såklart många skeptiska. Men idag har OpenStreetMap över 600.000 användare och fler och fler tjänster går över till använda den kartan istället för Google Maps. Ett exempel är tjänsten FourSquare, en söktjänst för lokala företag. Genom att använda OpenStreetMaps kan FourSquare helt enkelt ge fler rekommendationer till sina användare. För finns man inte på kartan, så finns man inte. Och detta till en betydligt lägre kostnad än alternativet.
OpenStreetMap är ett intressant projekt på många plan. Det det visar på kraften i ett verktyg där vem som helst kan bidra med idéer och komma med förslag. Det skapar engagemang och öppnar upp för samarbete mellan personer/organisationer som delar ett intresse eller en utmaning.
Många stora organisationer vill hitta modellen för att ta vara på medarbetarnas idéer och förslag. För att detta ska ske måste idéerna initialt få utvecklas i en trygg kontext innan de visas upp för bedömning av resten av organisationen. Om de bästa samarbetspartnerna finns på en helt annan ort eller i en annan organisation stannar ofta samarbetstanken vid just en tanke. Det har hittills varit väldigt svårt att brainstorma ihop utan att träffas fysiskt. Nu finns det en lösning på detta.
Vi på Realize skapade IdeaSwipe, en app för realtids-brainstorming, för att underlätta för företag som vill arbeta med sina kreativa utmaningar tillsammans, var personerna än befinner sig i världen. När du får en idé, dela den med dina kollegor, som i sin tur kan föreslå förbättringar eller rösta på den. Så testa attbjuda in dina kollegor till en realtids-brainstrom kring en särskild frågeställning? Appen är helt gratis. Läs mer här.
Det finns ett gammalt talesätt bland amerikanska journalister: ”you never read about a plane that did not crash”. Och det är kanske inte så konstigt. En helt vanlig flight över atlanten må vara ett under i sig men knappast en händelse som tar sig in som nyhet, såvida det inte var den allra första flygningen.
Dagens medieimperier må ha mycket makt och påverkar oss i stort och smått, men inte ens de inte kan styra över vad som sker i världen, och de är fortfarande beroende av att vi köper deras tidningar för att överleva. Det styr såklart vad de skriver om och hur de skriver. Annars köper kunderna en annan tidning
Åter igen en anekdot från USA. Rubriken: ”Dog bites man” är ingen nyhet, som en känd amerikansk journalist en gång sa, men ”Man bites dog”, får folk att hajja till och köpa ett lösnummer.
Vår hjärna dras till det oväntade. Det är tveklöst roligare att läsa om en man som ger sig efter en hund på alla fyra än tvärtom. Men det kan finnas en ytterligare annan anledning till att vi dras till det oväntade. Forskning visar att både vår intelligens och vår kreativitet stimuleras av det udda, sådant som vid första anblick verkar helt obegripligt eller bara sticker ut jämfört med övrigt.
Dra nytta av Kafka-effekten!
I en studie genomförd vid Universitetet i British Columbia ville psykologerna Travis Prolux och Steven Heine ta reda på vad olika typer av berättelser har för effekt på våra mentala förmågor. I synnerhet var de intresserade av hur svårbegripliga texter påverkar hjärnan.
Deltagarna i studien delades in i två grupper. Den ena fick läsa en novell av Franz Kafka som handlar om en tandläkarmottagning. Berättelsen är full av obegripliga händelser och karaktärer, som t.ex en familj som kommer till mottagningen och ber tandläkaren dra ut en tand på sitt barn som inte fått några tänder än och en granne som beter sig som en häst gentemot sin familj. Jo, så konstig är den boken.
Den andra gruppen fick istället läsa en tillrättalagd version av berättelsen där de obegripliga sakerna bytts ut mot mer normala, vardagliga händelser och karaktärer.
Deltagarna fick därefter utföra ett test som gick ut på att hitta gömda mönster i långa rader av bokstäver, du har säker sett sådana tester och de har länge använts som både intelligens- och kreativitets-tester. De som fått läsa den ”obegripliga” texten visade sig vara mycket bättre på att hitta de gömda mönstren bland bokstäverna än kontrollgruppen.
Forskarna valde att kalla fenomenet Kafka-effekten.
Men vad beror det här på?
Modern hjärnforskning har visat att när vi stöter på något obegripligt, som till exempel en man som beter sig som en häst för sin familj, aktiveras hjärnans mönster-sökande mekanismer (vi vill göra det obegripliga begripligt), i synnerhet det som brukar kallas the salience network. När detta nätverk, som består av flera olika delar i ett komplext samspel, väl aktiverats fortsätter det att söka mönster i allt omkring oss och slutar inte förrän det hittar ett.
Enligt psykologerna Samantha Heintzelman and Laura King vid universitetet i Missouri kan man se det obegripliga som en form av trauma. Att försöka hitta ordning i kaoset omkring oss är en överlevnadsinstinkt som hjälpt oss ta oss ur svåra situationer och hitta nya lösningar på våra problem. Det är det fenomenet som gör att grupper som arbetar med att skapa nya kreativa och mönsterbrytande idéer och förslag ibland kan brista ut: Hjälp vart är vi på väg, jag fattar ingenting! Innan de slutligen får ihop tanke-pusslet.
Så om du och dina kollegor vill bli mer kreativa kan ni köpa märkliga böcker åt varandra (hehe) eller varför inte starta en bokklubb. Varför inte börja med Kafka?
Ett annat sätt att ge din egen och dina kollegors kreativitet en boost är att boka in en dag hos oss på Idéfabriken nu, så får ni inte bara tillgång till en rad roliga och effektiva verktyg för att få igång kreativiteten. Ni får även tillgång till två av Sveriges mest erfarna kreativitetsfacilitatorer. Hör av dig nu på 031-7605400, eller skicka ett mail, så berättar vi mer om vad vi kan göra för dig och ditt företag.