För att lyckas på dagens konkurrensutsatta marknad krävs nya, innovativa idéer. Då behövs ledare med visioner och förmågan att tänka annorlunda. Ledare som vågar utmana invanda förställningar. Ändå är många företag dåliga på att välja kreativa individer till ledare. Varför är det så?

En grupp psykologer vid Cornell University studerade nyligen hur det låg till med synen på kreativitet och ledarskap på ett typiskt större amerikanskt bolag. 300 deltagare, som kom från företagets alla skikt, från folk på ”golvet” ända upp till VD och styrelse, fick ett problem att lösa. De fick sedan bedömma alla de andras idéer enligt två kriterier: Hur kreativa de tyckte idéerna och huruvida de tyckte idéerna visade prov på ledarskapspotential. Ett tydligt mönster växte fram. De idéer som fick de högsta kreativitetspoängen fick lägst poäng när det gällde ledarskapspotential. Vi förknippar alltså inte kreativa idéer med ledarskap. I den här studien tittade man visserligen bara på ett företag men flera uppföljande studier på andra bolag har bekräftat bilden. Vi älskar att höra berättelser om ledare som gått sin egen väg, vågat satsa på på det nya och utmanat status quo. Vi vill bara inte bli ledda av dem.

Tanken att ledaren är den som skapar ordning och reda och ser till att resultat uppnås, snarare än den som kommer med de nya idéerna, är alltså fortfarande djupt rotad i många av oss. Då är det ju inte så konstigt att vi håller kreativa människor borta från ledande positioner.

Vad kan vi då lära oss av allt det här?

Först och främst måste vi bli bättre på att koppla ihop kreativitet med ledarskap. Vi kan inte bara prata om att kreativitet är viktigt för ett företag. Vi måste omsätta det i praktiken och uppmuntra de som visat prov på kreativitet att ta mer ledande roller. Vi måste våga välja kreativa individer till ledare. Punkt.

Men det finns även en annan sida på det här. I en uppföljningsstudie undersökte forskarna hur kreativiteten påverkas i situationer där man känner sig osäker eller pressad. Resultatet var tydligt. När osäkerheten ökade, blev deltagarna inte bara hämmade i sin egen kreativitet, utan bedömde även andras kreativa idéer som mindre användbara. En av ledarens viktigaste uppgifter är således att skapa de rätta förutsättningarna för kreativt arbete, både för sig själv och för resten av företaget. För att undvika den press och osäkerhet som annars så lätt smyger sig in, och som hämmar kreativiteten, är det viktigt att ledaren bidrar till en miljö där man ibland kan släppa allvaret och komma med annorlunda idéer.

Efter alla våra år av att arbeta tillsammans med svenska företag att ta sig an deras kreativa utmaningar har vi insett hur viktigt det är att ha en ledare som har förmågan att tänka annorlunda och ställa nya sorters frågor. Det betyder inte att det alltid är ledaren själv som måste komma med de bästa idéerna. Minst lika viktigt är att han eller hon är lyhörd för andras idéer och, åtminstone ibland, vågar släppa lite på tyglarna och satsa på något nytt.

Boka in en dag i défabriken tillsammans med er chef så får ni se vad som händer när man arbetar tillsammans med sina kreativa utmaningar enligt en tydlig process i en stimulerande miljö. Ring oss på 031 – 760 54 00, eller maila, så berättar vi mer.

Image credit: full length business male with lamp-head stock photo © Konstantin Li (leedsn)/Stockfresh

Något som diskuterats flitigt inom historieforskningen de senaste tio åren är det som brukar kallas ”kontrafaktisk” forskning, där man inte behandlar det som hänt utan det som kunde ha hänt. I den här typen av forskning ställer man sig frågor som Vad hade hänt om Churchill inte förklarat krig mot Tyskland? och så försöker man svara på frågan med hjälp av hypotetiska resonemang.

Motståndarna till metoden ser det som slöseri med tid. De menar att vi har fullt upp med att analysera och förklara det som vi faktiskt vet hände. Men förespråkarna har sett det som ett sätt att öva sin analytiska förmåga och generera nya idéer och förklaringsmodeller. Eftersom man bara har hypotetiska scenarier att argumentera utifrån blir blir resonemanget mer abstrakt, vilket kan leda till nya insikter och hjälpa oss förstå det som faktiskt hände på nya sätt.

Vad har då det här med kreativitet att göra?

Keith Markman, forskare vid Ohio University, intresserade sig tidigt för den här typen av metoder, där man ställer sig frågan Vad hade hänt om….?, och sedan använder detta som utgångspunkt för att diskutera. Det han ville ta reda på var om ”kontrafaktiskt tänkande” kan ha en positiv inverkan på kreativitet och förmågan att lösa problem. I en studie från 2007, där deltagarna fick svara på frågor om olika sorters kontrafaktiska scenarier, kunde han visa att det laterala tänkandet stimulerades av den här typen av övningar.

Enligt Markman beror det här på att den här sortens frågor öppnar upp vad han kallar det expansiva tänkandet och gör problemet mer abstrakt. Detta gör det lättare att flytta runt olika delar och testa nya kombinationer. Vi blir helt enkelt mindre hämmade i vårt tänkande och kan därmed hitta nya lösningar. Dessutom är det ju inte lika lätt att bli slagen på fingrarna av någon som säger att Så här ligger det till. Så länge man rör sig i ett hypotetiskt landskap kan man ju inte ha fel. Det är kvaliteten på idéerna, och de resonemang man för, som räknas.

Hur var det med det analytiska tänkandet då? Påverkades det också positivt? Här hittade forskarna något intressant. När deltagarna ställdes inför frågor kring ett kontrafaktiskt scenario där man lagt till händelser (alltså det som faktiskt hände + nya händelser), var svaren ofta mindre logiska och mer kreativa. Men om man istället plockade bort händelser och frågade frågor som Vad hade hänt om inte detta och detta hade hänt?, tenderade svaren att vara mer logiska.

Forskarnas förklaring var att ju färre element ett problem består av, desto mer börjar vi tänka kring hur de olika delarna hänger samman. Vi blir mer analytiska i vårt tänkande. Om vi istället börjar lägga till saker och får fler impulser, blir det snabbt för komplext för att vi enkelt ska hitta logiska svar. Men vi vill ju ändå gärna komma med svar. Och då måste vi testa oss fram, vilket resulterar i fler, och mer kreativa, idéer.

Enkelt uttryckt: Vill du stimulera ditt analytiska tänkande, förenkla och ta bort, vill du stimulera det laterala tänkandet, lägg till och för in nya impulser.

Utan många idéer får man inga bra idéer! Det är ett av våra motton på Realize. När vi arbetar med kreativa utmaningar tillsammans med våra kunder använder vi oss av en process med flera steg. De första stegen handlar om att vidga tänkandet och få ur sig så många idéer som möjligt, utan att fundera så mycket på om de är bra eller inte. Frågor som Vad hade hänt om…? är ett av alla de verktyg man kan använda sig av för att boosta kreativiteten. Först när vi har en uppsjö idéer, går man vidare till nästa steg, där man skalar bort, utvärderar och bedömer idéerna enligt vissa kriterier. För målet är ju inte bara att få en massa kreativa idéer, utan att hitta de där idéerna som är både kreativa och genomförbara.

Vad hade hänt om ni spenderat en dag i Idefabriken och jobbat med era kreativa utmaningar med några av Sveriges mest erfarna kreativitetskonsulter? Vem vet, men det finns det finns ju ett enkelt sätt att ta reda på det! Ring oss på 031 – 760 54 00, eller maila, så berättar vi mer om vad vi kan göra för ert företag.

Image credit: casual pensive man stock photo © Andres Rodriguez (andresr)/Stockfresh

Vi har tidigare skrivit om eventet Business Model BUZZ. Så här några månader senare ställde vi frågor till deltagarna, bl.a. Jorge Louzada, marknadsförings- och strategiexpert, om hans upplevelser av att använda Idéspelet.

Jorge har en bakgrund inom marknadsföring och produktutveckling i ett stort internationellt företag inom vitvarubranschen. 2011 bestämde han sig för att han ville börja forska på företagsstrategi och arbetar just nu på en doktorsavhandling om business modelling vid London University.

The Business Model Canvas has become a widely used tool in business modelling. Do we really need other tools?

The canvas is a great tool because it makes it easy to analyze business models. The canvas is also important in the sense that it is a common language for business modelling. But when you’re developing truly new models and your ambition is to come up with radically different ideas it’s not necessarily enough. That’s why we need tools to boost the disruptive and creative sides of the process. Let’s say that the canvas is a type of game board and you have to use a post-it to put down, to write your ideas and link them with the business model building blocks. It is a process that is centered on rationality.

Still, a lot of companies see the Business Model Canvas as a fair tool to generate new business models. From my experience, I believe it is a good starting point. A couple of managers and key informants in my research also endorsed this view. They told me stories about senior teams that have applied the canvas in their creative work with business models. The problem is that results may be good once, maybe twice, but after a few sessions they usually stopped using it. My take on this is that the canvas is simply too static as a tool, and once you’ve applied it to a certain business model it is really hard to apply it again. It becomes a kind of circular reasoning among managers. It doesn’t help to generate any “out of the box” ideas anymore. 

How would you say The Idea Game BME differs from other business modelling tools.

I could sum it up using one word: Dynamic. You have the idea-cards that work as triggers that send your imagination into unexpected directions. And you also have competition elements, where you battle and defend your ideas alongside developing ideas that were generated by someone else. You have a process that will send you to a new direction every time.  No matter how many times you use it. There is much more experimentation going on, and you generate many more ideas. 

What was your experience working with the game during the Business Model BUZZ event? 

The task we were given was to develop a new business model for parking in a city center. After a short time using it we already had a lot of interesting ideas on how to use parking spaces in many non-conventional ways. What I really liked was how the idea cards quickly shifted focus from things we traditionally associate with parking to completely different things. Then we started to drill down into the idea we thought had more potential.

In the end of the session we were discussing about special parking infrastructure for electric vehicles, how to charge for this extra service, or even that those car drivers could eventually trade in energy to the grid. One thing I noticed was that when we were competing with the cards, we began to mix elements from various ideas and turned them into new ones. This opened up a lot of possibilities. I think tools like The Idea Game BME will have a great impact on business modelling because they add very creative elements to the whole process. I was very pleased to experiment, to test this tool earlier this year. The results have beaten my expectations.

Hur ser er affärsmodell ut? Vill ni utveckla en ny? Varför inte boka in en dag med oss så spelar vi Idéspelet BME tillsammans! Ring oss på 031 – 760 54 00, eller maila, så berättar vi mer om vad vi kan göra för ert företag!

Kreativitetsforskare har länge intresserat sig för vilka yttre omständigheter som påverkar vår förmåga till kreativt tänkande. Man har bland annat kunnat visa att det fysiska avståndet till ett problem påverkar kreativiteten positivt. Det är helt enkelt lättare att tänka nytt kring ett problem när man är på solsemester eller vandrar i fjällen.

Men måste man verkligen upp på en bergstopp för att öka kreativiteten?

Något som studeras flitigt just nu är hur kreativiteten påverkas av det psykologiska avståndet till det problem man försöker lösa. Det kan verka konstigt, men det visar sig att även små förändringar i hur man föreställer sig sitt problem, att frigöra det från här och nu och från sig själv, har en tydlig effekt på kreativiteten. En ny studie av Lile Jia med kollegor vid Indiana University skiner ljus på fenomenet.

Deltagarna i studien delades in i två grupper. De fick båda ett identiskt problem, som bestod av en gåta, att lösa. Till den ena gruppen sa man att problemet hade utformats av elever vid Indiana University. Till den andra sa man problemet kom från ett universitet i Grekland. Denna enda lilla skillnad påverkade hur snabbt deltagarna löste problemet. Deltagarna som befann sig längre bort från problemet mentalt löste det snabbare.

Orsaken bakom det här är enligt forskarna att ju ”närmre” ett problem vi är, desto mer känner vi att lösningen kommer påverka oss personligen, vilket gör att vi känner oss pressade att hitta rätt lösning. Och press har sällan någon positiv effekt på kreativiteten.

Att öka det psykologiska avståndet har fler fördelar. Det bidrar till att göra problemet mer abstrakt, vilket gör det lättare att vrida och vända på det. När vi ställs inför ett problem har vi ofta svårt att frigöra oss från invanda föreställningar och de saker vi vanligtvis associerar med ett viss område. Genom att backa undan och sätta in problemet i ett större sammanhang ser vi helt andra saker och kan därigenom komma till nya insikter.

Det finns flera metoder för att öka det psykologiska avståndet till det problem man försöker lösa. En går ut på att föreställa sig att det är en annan person som fått problemet. Hur skulle Indiana Jones löst problemet? Man kan också leka med att flytta runt problemet i tiden. Om vi får det här problemet om fem år, hur kommer vi lösa det då?

Allt detta är viktigt att ha i åtanke när man arbetar med sina kreativa utmaningar. Man måste hitta sätt att fjärma sig från det problem man försöker lösa. Det måste vara mindre blodigt allvar och man måste kunna göra problemet mer abstrakt. När vi arbetar tillsamman med våra kunder brukar vi uppmana dem att just ställa sig frågan Hur skulle X ha löst det här problemet? Det ger ofta helt nya idéer.

Välkommen till Idéfabriken och fjärma dig från problemet, och närma dig lösningen. Här har vi skapat en workshop-miljö utöver det vanliga. Ring 031-760 54 00, så berättar vi mer.

Image credit: Alpamayo peak on sunset1 stock photo © Galyna Andrushko (kamchatka) /Stockfresh