Nya idéer - Nya affärer

Realize AB

031-7605400

Category Archives: Inspiration

Styrelseakademien utmanar

Posted on Posted in Inspiration, Nyheter, Uppdrag

Vi gillar utmaningar. Förutom politiker, controllers och militärer så har styrelseledamöter rykte om sig att vara minst kreativa.

Just därför träffade vi 30 av dem från Styrelseakademin under några kvällstimmar och bjöd på en kreativ injektion.

Vi måste nog säga att ryktet kom på skam. Här fanns det både energi och kreativt mod. Det blev en trevlig och lärorik stund även för oss på Realize.

Tack till Tonny för at han valde Idéfabriken för sitt Företagsbesök!

Fokus på idéer för styrelseproffsen i StyrelseAkademien

Fokus på idéer för styrelseproffsen i StyrelseAkademien

Styrelseakademien genererar idéer i Idéfabriken

Styrelseakademien genererar idéer i Idéfabriken

Kreativa förmågor från Styrelseakademien

Kreativa förmågor från Styrelseakademien

 

 

Mer information om Idéfabriken>

Kontakta oss ang. kreativ injektion för ditt företag>

 

Neuroledarskap

Posted on Posted in Inspiration, Nyheter

neurons

Hjärnforskningen har under de senaste 10 åren fullkomligt exploderat och bidragit till nya förklaringsmodeller och forskningsfält inom en rad olika discipliner. Men vad kan den moderna neurovetenskapen lära oss om ledarskap? hur vi uppnår mål? hur vi får stimulerade medarbetare som trivs? hur vi håller motivationen uppe?

Inom den skola som kommit att kallas neuroledarskap ägnar man sig åt precis dessa frågor.

 

Detta är ett relativt nytt fält, men här är två exempel på vad ledare kan lära sig från neurovetenskapen:

Att sätta och uppnå mål

Att sätta upp mål och sedan se till att dessa uppnås dessa är tveklöst en av ledarens viktigaste uppgifter. Men som alla vet är de övergripande målen sällan enkla, utan kräver strategier på flera nivåer.

Målet att skriva en bra roman, till exempel, utgörs av en hel uppsjö av mål på olika nivåer. Längst upp finns kanske ett mål att påverka människor och samhällsdebatten i en viss fråga, längre ner kanske hur en karaktär eller en viss scen ska utformas för att berättelsen ska bli engagerande, ända ner till hur enskilda meningar bör utformas. Målen på de högre nivåerna är de som skapar motivation men för att dessa ska kunna uppnås måste även målen på de lägre nivåerna uppnås.

krea_neuro2 Vilken ledare som helst kan känna igen sig i det här. Att leda ett framgångsrikt företag består, precis som ett romanbygge, av mål på olika nivåer som alla kräver sitt speciella fokus och arbete. Enligt Robert Spunt och Matthew Lieberman, forskare vid Cal Tech UCLA, utgörs övergripande mål ofta av komplexa mentala hierarkier, där olika delar av hjärnan samverkar med (och ibland motverkar) varandra.

I en studie lät Spunt och Lieberman deltagarna titta på filmer där människor utförde olika vardagliga uppgifter, såsom att borsta tänderna eller läsa tidningen. När deltagarna fokuserade på hur något gjordes aktiverades helt andra delar i hjärnan än när de fokuserade på varför något gjordes. Men det studien främst visade är hur svårt det är för vår hjärna att göra båda dessa saker samtidigt.

Lärdomen man kan dra från det här som ledare är att det är viktigt att kunna flytta sitt mentala fokus från varför-frågor till hur-frågor, och sedan tillbaka igen, för att undvika att fastna.

 

Att skapa trygghet

Enligt hjärnforskaren Parisa Zarnegar, i en artikel i senaste numret av Personal & Ledarkap, visar den moderna hjärnforskningen att trygghet är en grundläggande förutsättning för att vi ska kunna göra ett bra jobb.

Om vi blir hårt kritiserade eller orättvist ifrågasatta av en medarbetare eller chef aktiveras amygdalan, en av de mest primala delarna av vår hjärna som ska hjälpa oss att undvika sådant som är farligt. Vi får då svårt att fokusera på vårt arbete. Vi vill bara fly undan.

krea_neuro3Zarnegar trycker även på det faktum att hjärnan, till skillnad från vad man ansåg för bara 20-30 år sedan, i högsta grad är formbar. Enligt Zarnegar är det därför viktigt att arbeta på att skapa nya positiva spår. När vi möts av ett leende eller får en kram utsöndras oxytocin i hjärnan som ger en känsla av välbefinnande.

Genom att uppmuntra nya idéer och initiativ från medarbetare med en Ja, och… attityd snarare än en Nej, men… attityd kan en skicklig ledare skapa trygghet och en miljö där medarbetare känner att de vågar komma med nya idéer och förslag.

 

Så ge era idéer en kram, även de som ter sig märkliga.

 

 

 

 

 

 

32 år utan att hitta rätt affärsmodell

Posted on Posted in Inspiration, Nyheter

Varje vecka kan vi läsa om hur tidningsvärlden kämpar med att hitta sin plats i det digitala landskapet. Det är krigsrubriker om hur fattig framtiden kommer att vara utan seriös nyhetsrapportering.

Nedan nyhetsinslag från 1981 är intressant när man ser det så här i backspegeln, kan det vara så att man redan från start hade fel ingångsvärden?

 

nyhet

 Klicka på bilden för att se nyhetsinslaget via Wimp.com>

 

Man började med att inte tro på att den digitala tidningen skulle lyckas, man plockade bort bilder, annonser och serierna, det som i stort sätt alla läser. En intressant kommentar i filmen är att ”om det är någon speciellt intressant artikel kan man kopiera den, skriva ut den och spara den”

Tidningsmakarna naturligtvis rätt. Utan korrekt och mångfacetterad information om läget i världen, eller i grannbyn, så blir det svårare att komma till egna kloka beslut och att få förståelse för din medmänniska, i grannbyn eller på någon avlägsen plats.

Vad gör då dagens tidningsmakare för att behålla sina läsare och sina intäkter?

En aktivitet som jag stött på flera gånger under sommaren är att de nedvärderar sin egen produkt. Eller hur ska man annars tolka rabatterbjudanden på 70% . Det tror jag inte är rätt strategi. Tidningen är ingen ny produkt som jag känner osäkerhet inför, den är inget nytt fenomen som jag behöver testa. Jag vet vad jag kan förvänta mig av en seriös nyhetsbevakare.

Genom att sänka priset minskar intäkter och minskade intäkter leder till att journalister mister jobbet och kvaliteten på produkten blir sämre och plötsligt så får jag som läsare ingen seriös produkt längre. Det är en allt igenom negativ spiral, för alla parter

Varför är det så svårt att hitta en affärsmodell som är både attraktiv för läsarna (prenumeranterna?) och ger en lönsam verksamhet?

Vi på Realize tror att man behöver mer kreativitet i branschen kring hur man kan få betalt för sin kompetens. En lösning kan vara att ha olika affärsmodeller parallellt, vi kunder är ju faktisk unika individer allihop och vana vid att plocka ihop vårt eget ”paketerbjudande”.

Lite kreativa workshops kring Osterwalders Business Model Canvas skulle göra susen, om vi fick föreslå.

 

Innovativ facebook-kampanj

Posted on Posted in Inspiration, Nyheter

Sociala medier har öppnat helt nya möjligheter för företag och organisationer att nå ut med sitt budskap, få nya kunder och sticka ut i en värld där gamla hederliga reklamkampanjer inte längre biter. Men det är svårt att lyckas. Batelco (Bahrain Telecommunications Co) är förmodligen ett av de mest lyckade exemplen. De bestämde de sig för att satsa stort på en innovativ kampanj. Första steget var en påkostad reklamfilm. Efter att ha förhandsvisat filmen på biografer och i särskilda montrar på shoppingcenter och flygplatser tog de hjälp av byrån FP7/BAH som tog fram en särskild app som lät dig lägga upp en bild på just din reaktion efter ha sett filmen. Bilderna publicerades på företagets facebooksida. Det blev en viral succé. Videon och den tillhörande facebook-kampanjen har vunnit en rad priser och fick ett enormt genomslag.

Se videon nedan:

Hur mäter man kreativitet?

Posted on Posted in Inspiration, Kreativ metod, Kreativitetsskolan, Nyheter

rulerlightbulb

I en studie nyligen genomförd av IBM, där över 1500 VD:ar tillfrågades vilken den enskilt viktigaste egenskapen hos en ledare är, blev svaret inte drivkraft, övertalningsförmåga eller organisationsförmåga, utan kreativitet. Men det är inte bara hos VD:n som kreativitet är viktigt, utan i hela organisationen. När du arbetar konstruktivt med att utveckla kreativiteten i er organisation för att ta fram nya lösningar och produkter som ger konkurrensfördelar måste vi kunna kvantifiera och mäta det kreativa.

Hur mäter man kreativitet? Och vad är det man mäter?

Fråga en person på gatan vad kreativitet är och du får förmodligen ett svar i stil med att kreativitet är förmågan att tänka utanför boxen och komma med många och galna idéer. Givetvis finns det ett samband mellan antal idéer och framgång. Helt utan idéer har man ju ingenting att jobba med. Men det finns ingen garanti för att ett stort antal idéer leder till nya lösningar och koncept, det beror på vilken typ av idéer man har. Idéerna kanske helt enkelt inte går att vidareutveckla och realisera, ligger allt för långt utanför ”boxen” eller inte är värda mödan för att de är för lika de idéer man redan har. Vi måste alltså på något sätt även mäta idéernas kvalitet.

Här blir det svårare.

För att få någon sorts signifikans räcker det inte att värdera om idén är ”bra” eller ”inte bra”. Idéer som är nydanande kanske vi inte ens förstår fullt ut och då klassificerar vi dem ofta som ”inte bra”. Vi behöver således fler och tydligare mått. Det finns generella mått såsom ”originalitet”, ”flexibilitet”, ”wow-faktor” osv. Det finns också hårda mått såsom ”genomförbarhet”, ”kundnytta”, ”patenterbarhet” osv. För att få någorlunda grepp om en idé behöver vi åtminstone 5-10 mått. Att hitta bra kriterier handlar mycket om vad det är man vill uppnå med den nya idén och inom vilken tidsram detta ska vara uppnått. Att hitta rätt kriterier är en konst.

En annan utmaning är tiden. Säg att vi valt ut 10 kriterier och bestämmer oss för att bedöma varje idé enligt dessa kriterier. En grupp på 10 personer kan lätt generera 500 idéer under en workshop. Om vi bedömer dessa idéer med 10 olika mått har vi 5000 bedömningar. Ett genomsnitt på 30 sekunder per bedömning ger då en tidsåtgång på 150.000 sekunder eller knappt 2 dygn där vi inte gör något annat. I praktiken kan alltså 1/2 dags idégenererande för en kreativ grupp resultera i en bedömning som tar uppemot 1 arbetsvecka. Och då har vi inte fattat något beslut eller vidareutvecklat idéerna.

Vi måste också fundera på om det verkligen är idéerna vi ska värdera för att bedöma om vi ökar kreativiteten. Det kanske är avsatt tid, antal skratt (eftersom skratt uppstår vid något oväntat) eller energinivån under möten. Även decentraliseringen av idébedömmingen kan vara ett viktigt mått. Om många får vara med och bedömma en idé, t.ex genom sociala medier, kanske idéer som annars skulle slopats ges en extra chans och blir något riktigt bra i slutändan.

Jens Nordberg, improvisatör och psykologstuderande, som just nu gör sitt exjobb för Volvo Advanced Technology & Research, lyfter även fram interpersonella faktorer som ett viktigt mått på kreativitet. Vid sidan av andra yttre faktorer, såsom lokalens utformning och vilka verktyg som används, är även mötet mellan människor av stor vikt. Om man hela tiden möter andras idéer med en Nej, men..attityd ”blockar” man idéerna och gör det svårt att vidareutveckla dem. Likaså ger möten där man bara bekräftar varandras ideér, även om de upplevs som väldigt trevliga, sällan några fördelar i längden. Det handlar alltså om att lära sig ett beteende där man istället möter andras idéer med en Ja, och… attityd. Då hamnar idén ”mellan” de som diskuterar och kan vidareutvecklas och växa.

Kinematics – framtidens lego!

Posted on Posted in Inspiration, Nyheter

Prinzip

Jag minns när jag var liten och lekte med lego. Jag älskade att man själv fick bestämma vad man skulle bygga och inte bara följa en instruktion. Med lite kreativitet och tålamod (och en tillräckligt stor sats lego) kunde man bygga fantastiska saker. Eller inte så fantastiska saker. Det spelade inte så stor roll, det var bara kul att bygga.

Tyska Kinematics utvecklar robotik för barn, i form av klossar, som kan sättas ihop för att skapa konstruktioner som rör på sig. Med lite fantasi kan man bygga ihop något som ser ut och rör sig som en orm. Eller som en hund. Eller något som inte liknar något annat. Klossarna kan byggas ihop utan sladdar eller komplicerade bruksanvisningar. Det är bara att sätta ihop klossarna och se vad som händer. Tänk om Kinematics funnits när man var liten!

Slumpen, som Kinematics utnyttjar, är samma som återfinns i en kreativ workshop. Vi kopplar samman på måfå och låter gruppen tolka och dra slutsatser. Det funkar fantastiskt väl.

Rekrytera med Idéspelet

Posted on Posted in Idéspelet, Inspiration, Kreativitetsskolan, Nyheter

WSP VA 008

Kreativitet, förmågan att tänka i nya banor och hitta nya lösningar, är något företagen febrilt letar efter. Man vill rekrytera kreativa medarbetare som kan förnya organisationen framåt och t. ex utveckla framtidens produkter och tjänster. Men hur hittar man kreativa medarbetare? Hur tar man reda på om en potentiell kandidat är kreativ? Bra på att spåna och bolla idéer i grupp? Bra på att kritisera konstruktivt? Bra på att vidareutveckla sina egna och andras idéer?

Vår produkt Idéspelet är ett bra verktyg för att få svar på dessa frågor. En omgång Idéspelet testar deltagarnas förmåga till såväl divergent som konvergent tänkande. Divergent tänkande öppnar upp för nya och annorlunda idéer medan konvergent tänkande filtrerar ut de bästa idéerna och vidareutvecklar dem. Båda dessa förmågor är viktiga vid kreativt arbete. Men Idéspelet testar inte enbart dessa förmågor utan testar även deltagarnas:

  • Samarbetsförmåga
  • Förmåga till konstruktiv kritik
  • Förmåga att skapa en positiv stämning

Eftersom man kan välja sin egen frågeställning att spela kring är det en god idé att spela kring en frågeställning som är relevant för företaget eller organisationen just nu.

Att rekrytera fel kan vara både kostsamt och plågsamt. Det finns mycket att vinna på att rekrytera rätt.

Kontakta oss så berättar vi mer om hur ni använder Idéspelet för rekrytering.

Därför kallar vi oss facilitatorer

Posted on Posted in Inspiration, Kreativitetsskolan, Nyheter

Vi på Realize kallar oss facilitatorer. Detta är inte bara ett annat ord för ”ledare” eller ”coach”. Det är stor skillnad på att ”facilitera” och att ”styra” eller ”leda” mot ett mål. För att kunna leda mot ett mål behövs ett sådant och i en kreativ process är målet tydligt först när vi nått det! Vår främsta uppgift som facilitatorer är att leda processen utan ett förutbestämt mål och att få deltagarna att bli delägare av processen, att själva komma med svaren och idéerna som leder till det okända målet. Hängde du med?

Byt Nej, men… till Ja, och…

Den kreativa processen är en bitvis känslig process. Deltagarna måste känna att de vågar komma med udda idéer, och våga bygga vidare på såväl sina egna udda idéer som andras. Det är väldigt viktigt att facilitatorn skapar en bra mental miljö. Genom att ha en Ja, och… inställning istället för en Nej, men… inställning stärker facilitatorn deltagarnas motivation och självförtroende. Facilitatorn bedömmer inte de deltagandes idéer, utan uppmuntrar deltagarna till att vidareutveckla idéerna och komma med nya och än mer annorlunda idéer. För att slutligen kunna prioritera fram de just nu mest lämpliga idéerna och göra business av dem.

Pennans makt

Du har säkert upplevt hur frustrerande det kan vara att inte få gehör för sina idéer. Ett misstag som ofta görs är att den som ska samla ihop idéerna tar på sig rollen att veta vilka ideér som är bra och hur de bäst ska formuleras. Detta är ett stort misstag. En facilitator ska aldrig ge sken av att sitta på de ”rätta” svaren eller ge sig själv tolkningsföreträde. Enligt Michael Wilkingson, som bloggar om facilitation, är det ytterst viktigt att facilitatorn skriver ner exakt det deltagarna säger och inget annat. Om facilitatorn ”ändrar” eller formulerar om idén för att den ska bli mer ”lättbegriplig”, eller ”bättre” skapar detta frustration hos den som kom med idén. Det är lätt att känna att ”det var ju inte det jag sa” och därmed känna sig exkluderad. Ägandet av idén har flyttats från deltagaren till ”ledaren” vilket dödar motivationen att vidareutveckla idén. Idéer är ju sällan perfekta från början. Deltagarens idé, precis så som den yttrades, måste vara utgångspunkten. Det gäller att inte missbruka pennans makt.

Knyta ihop säcken

Efter en framgångsrik brainstorm, som genererat en stor mängd nya idéer som vidareutvecklats och utvärderats, är det dags att knyta ihop säcken. För att få fram ett bra underlag för beslutsfattare, där man kan följa tankeprocessen, alltså hur de deltagande kommit fram till de slutgiltiga idéerna, är det viktigt att resultatet beskrivs på deltagarnas villkor. Annars blir det svårt att försvara sina idéer och diskutera dem vidare med andra.

Idéfabriken

Vill du vidareutveckla ditt företag eller organisation? Utveckla framtidens tjänster och produkter? Vill du få hjälp av erfarna facilitatorer som kan guida dig och dina medarbetare i den kreativa processen? Kontakta oss, så berättar vi mer om vår nya satsning Idéfabriken, 400 m2 möteslokal dedikerad till kreativitet och innovation.

Konsten att namnge sin verksamhet

Posted on Posted in Inspiration, Kreativitetsskolan, Nyheter

Om du någon gång varit med om att starta upp en verksamhet vet du hur svårt det kan vara att komma på ett bra namn. Ett bra namn kan spela en avgörande roll för att folk ska komma ihåg just din verksamhet och kunna skilja ut den från andra, liknande företag. Något som ofta sker när man brainstormar är att man låser sig vid ett, eller ett par förslag och sedan får svårt att tänka i nya banor. Men ta det lugnt. Vi på Realize har metoder för att hjälpa dig. Här är några:

Vi tar en cykelaffär som exempel och provocerar fram lite nya namnförslag.

1. Impuls

collage

Här använder vi oss av impulskort från Idespelet med bilder på personer, platser, eller produkter. Ovan impulskort gav oss följande idéer:

Sumo Cykel, Cykel Sol, Japan Cykel, Diamant Cykel, Gala Cykel, Marilyn Cykel, Hälsans Cykel…

Drar man istället FRANKENSTEIN´S MONSTER, INBROTTSTJUV eller NINJA får man förmodligen helt andra uppslag 😉 Här gäller det att vara öppen för galna idéer.

2. Kombo

En annan bra metod är att kombinera två ord. Ta ett ord som beskriver er verksamhet och  para ihop detta med ett helt annat ord, kanske ett värdeord, kanske ett ord för en plats eller funktion.

Ex: Cykelgalen, cykelkungen, cykel-idag, Cykelhuset, cykelfabriken, cykelstaden, cykel-nu, cykelhavet, Pedalkonst… 

3. Påhittat

ljud

Det finns många exempel på företag som har helt påhittade namn. Här gäller det att leka med ljud, pussla med bokstäver och försöka para ihop dem till ett namn som klingar bra. Bara fantasin sätter gränserna.

En av fördelarna med att ha ett påhittat namn är att det inte lika lätt förväxlas med något annat. När folk söker dig på nätet vill du ju att de med en gång ska hitta just din verksamhet och inget annat!

4. Tweaka

Ett annat sätt är att ta ett befintligt ord och ”tweaka” det för att få ett nytt ord.

Ex: Cykler, Cyklera, Cyklista, Cyklissa, Cyklor, Cyklasten…

Utvärdera

När man väl har ett par förslag är det viktigt att utvärdera namnet. Väcker namnet några oönskade associationer? Kan det feltolkas?

Människorna bakom namnet nedan kanske skulle tagit en utvärderingsvända till:

Kidsexchange2

Vill du lära dig fler metoder för effektiv brainstorming och utvärdering? Kontakta oss!

Du kan också läsa Sam Shank, VD på HotelTonight:s, tankeväckande artikel om hur man sätter namn på sin nystartade verksamhet.