Vad är Brainstorming ?
Brainstorming är en idégenereringsmetod skapad av Alex Osborn som syftar till att på ett fritt sätt hitta nya idéer att lösa verksamhetsproblem eller ta sig an affärsutvecklingsprojekt, eller andra viktiga frågeställningar
Metoden har som huvudsyfte att ”tanka av” deltagarna de idéer de redan har i huvud genom att uppmuntra till att delge gruppen alla sina idéer, även de idéer som ”känns fel” och som det krävs extra mod att berätta om. Metoden skiljer på faserna Idégenerering och Idévärdering.
Stegen i en Brainstorming-workshop
Stegen i en Brainstormingworkshop bör innefatta följande
Förberedelser
- Gör frågeställningen tydlig och klar, för alla. Otydlighet ger sämre och otydliga idéer som spretar åt flera olika håll.
- Utse en facilitator, en medverkande som leder workshopen/övningen
- Enas om omfattning på workshopen, hur mycket tid ni ska sätta av och hur resultatet ska dokumenteras.
Idégenerering
- Tanka av alla deltagarna de idéer de redan har kommit på eller funderat ut.
- Uppmuntra och hjälp varandra att släppa loss
- Förklara de idéer som är otydliga, helt kort, så att alla förstår dem.
- Fortsätt att generera helt nya idér med hjälp av de kreativa verktygen.
Idéförädling
- Bygg vidare på varandras idéer, utveckla dem till ännu bättre idéer
- Kombinera flera idéer till en (1) ny idé, lägg till och dra ifrån.
Prioritering och val
- Värdera idéerna utifrån lämpliga kriterier som passar uppdraget och verksamheten
- Beskriv idén och dess förtjänster så att alla förstår, gör en prioriterad lista.
- Genomför de bästa idéerna
Facilitering av workshopen
För att få högt tempo och fokus i Brainstormingprocessen behövs en facilitator, någon som leder arbetet.
Denna person lämnar inga egna idéer eller förslag. Facilitatorn ser till att alla ges möjlighet att bidra och vara aktiva.
Facilitatorn ser till att man inte fastnar på någon enskild idé eller att man börjar värdera idéerna innan man kommit till den fasen i processen
Allt av betydelse dokumenteras av facilitatorn som säkerställer att alla förstår allas idéer. Facilitatorn kan med jämna mellanrum göra enklare sammanfattningar av hur långt man kommit. Det är också facilitatorn som pushar på då tempot och energin gått ned i gruppen.
Det krävs förberedelser
Ett stort problem med Brainstorming ute i företagen är att man allt för snabbt kastar sig in i idégenereringen. Detta långt innan man är eniga om vad problemet är som man ska arbeta med. Alla har sin tolkning/förståelse av vad som är det egentliga problemet. Dessa måste slipas av mot varandra.
Gruppen bör skriftligt formulera vad det är för frågeställning man ska arbeta med. Formulerar problemet på formen: Hur kan vi göra för att……?
Detta är en uppgift som facilitatorn kan ta på sig.
Dokumentation är viktigt
Att notera ned alla idéer som gruppen sprutar ur sig är en tuff arbetsuppgift. Det underlättar att ha färdiga mallar för dokumentationsarbetet.
Mindmapping tekniken är idealisk till detta. Man kan ha mallar för ”råa” idéer, förädlade idéer, idéer som är bra, idéer man beslutat att gå vidare med etc.
Facilitatorn delger gruppen sina mindmaps under processens gång. Om man har tillgång till Projektor och Mindmanager program är detta en fördel.
De vanligaste misstagen
- Man har ingen facilitator
- Man har ingen tydligt frågeställning
- Man mixar faserna idégenerering och idévärdering
- Man råkar i tidsbrist
- Inga egentliga beslut fattas om nästa steg
- Man väljer ”säkra” idéer som inte är särskilt nytänkande
- Man kör Brainstorming för sällan och är ovan
- Gruppen är för homogen, få nya idéer
- En (1) stark person får dominera
- gruppen saknar motivation för frågeställningen
Från Idé till Innovation
Idégenerering och Innovation är en av de viktigaste arbetsuppgifter i ett företag. Tyvärr finns liten kunskap om hur man gör det på bästa sätt och därför görs det alldeles för lite i de flesta företag.
Innovation är egentligen enkelt men den måste planeras, resurssättas och utvecklas som all annan central verksmahet i ett företag. De kreativa sejourerna och workshopsen får inte vara en frikopplad del av verksamheten, något man gör någon gång om året i samband med en kick-off eller annat jippo.
Det finns en tydlig steg-för-steg metodik som bygger på samverkan mellan individ, grupp och organisation. Det finns verktyg och det finns utbildningar för personalen. Det viktigaste är dock att ledningen deklarerar att Kreativitet och Innovation är en strategisk kompetens och att det sätts av tid att arbeta på detta sätt.
Brainstorming och andra kreativitetsverktyg och deras användning måste integreras på ett naturligt sätt i det vardagliga arbetat. Kreativa sejourer ska inte vara förbehållet utvecklingsavdelningen eller marknadsavdelningen. Kreativitet behövs överallt och man kan inte i förväg veta vem eller varifrån de bästa idéerna kommer, därför bör alla ges möjlighet att bidra – för företagets bästa.
Framgångsfaktorer
”Attityden” är avgörande
Attityder är förhållningssätt, dvs hur bemöter vi varandra och varandras idéer. Regeln är att bemöta alla idéer positivt, initialt.
Framför allt är det viktigt att skilja på de olika faserna. Först skapar vi så många idéer vi kan, ju fler desto bättre och ju galnare desto bättre ( givet att frågeställningen är tydlig). Först därefter värderar vi dem och väljer ut vilka vi går vidare med.
Hur får man alla att bidra ?
En central framgångsfaktorer är att ha motiverande och engagerade medarbetare. Detta kan åstadkommas om arbetsuppgiften känns viktigt och att man förstår innebörden av den. Ju tydliga frågeställningen är desto lättare är det att förstå hur man själv kan bidra. Det ska vara en förmån att få delta i kreativa workshops. Höj deras status, sådant motiverar. Att få deltagarna aktiva under själva workshopen är upp till facilitatorn och de verktyg man arbetar med.
Ofta är det så stimulerande att få tänka utanför de vanliga ramarna och glädjen i att skapa något nytt ger automatiskt aktiva deltagare.
Hur samlar man ihop resultatet ?
Det skapas väldigt många olika idéer under en kreativ workshop. Idéerna måste tas om hand på ett eller annat sätt, alla idéer.
Dela gärna upp dem i följande kategorier.
- Idéer vi genast ska genomföra
- Idéer vi måste utreda nyttan av
- Idéer vi sparar för framtiden
- Idéer vi ger bort till dem som bättre behöver dem
- Idéer vi kastar bort och glömmer
Innan man kan en kategorisera idéerna enligt ovan så måste de gå igenom en filtreringsprocess.
Det finns både Kreativitetsfilter och Verksamhetsfilter. De förstnämnda är tex kreativ höjd, elegans, flexibilitet, realism etc.
Verksamhetsfilterna är mer handfasta, och kan dessa fastläggas innan den kreativa workshopen startas.
Filter som är vanligt förekommande är: ekonomi, tidsaspekten, verksamhetsfokus, befintliga produktionsresurser etc
Hur vet man vilka idéer som är bra ?
Det är alltid svårt att veta vilka idéer som blir framgångsrika, på sikt. Genom att följa stegen i Idéprocessen ökar man sannolikheten att de idéer som kommer fram är just de som verksamheten behöver. Förutom att följa processen och att arbeta med motivation och attityder hos medarbetarna så finns det två viktiga faktorer att beakta. Den ena är att faktiskt genomföra de idéer man beslutat att genomföra. Idéarbete som inte leder till förändring verkar de-motiverande på idégivarna inför framtiden. Den andra faktorn är feedback. Feedback både till de som medverkat i workshopen och till alla andra om vad resultatet blivit.
Om det gäller lämnade idéer utanför själva workhopen är det centralt att idégivaren får återkoppling så snart som möjligt, även om denna är ett avslag på idén.
Kreativitet är inte galenskap utan hårt arbete med tydligt mål och syfte. Kreativitet leder till framgång. Använd Brainstorming -PLUS
Vill du utbilda dig i kreativa verktyg och metoder, läs mer om vår Co-pilot utbildning>