Category Archives: Kreativitetsskolan

Tänk dig att du sitter på ett möte och brainstormar idéer om en kommande kampanj. Efter att du har inflikat med några tankar som besvarats med suckar, ett par ”Nej”, och en allmän negativ inställning känns det roligare att hålla tyst istället. I takt med att stämningen dödas kommer även potentiella idéer slängas innan de ens har hunnit växa till något användbart.

En enkel regel på möten där framtiden diskuteras är att byta ”Nej, men..” mot ”JA, och..”. Det vill säga att bejaka din kollegas idé och ta ansvar för att bygga vidare på den. Antingen så blir den bättre och bättre i den processen eller så dör den lite senare. Idéer i sig är helt ofarliga. De är inte bra eller dåliga, de är inte rätt eller fel. De är bara just idéer, som ni kan välja bort när som helst när det passar er. Principen i ett kreativt arbete måste vara nyfikenhet och låta de nya, annorlunda och konstiga idéerna få leva lite längre. Då är ”JA och..” regeln en hjälp på vägen.

Tänk på viss fysisk sak som vanligt förekommer i er miljö. Det kan vara en produkt som ni utvecklar själva, eller exempelvis en kaffetermos. Tänk dig att du ÄR produkten. Berätta vad du ser omkring dig. Skriv ner en lista på vad du ser och använd detta som utgångspunkt för att generera nya idéer.

Detta är metod som går ut på att hitta områden som man kan genera idéer kring. Metoden breddar området som vi letar idéer inom, och bör användas i början av den kreativa processen för att öppna sinnet. Att tänka på är att utgå från det som finns runtomkring produkten, inte produkten självt.

Vad ser du? Vad får du för impulser? Vad kan förbättras? Vilka nya idéer föds?

Här är några beteenden som triggar associationstänkandet – en slags kognitiv process som kan leda in tankarna på nya idéer. Om du känner igen dig i någon av dem – Bra, fortsätt så. Om inte, träna upp just de egenskaper som du saknar.

Innovativa personlighetstyper:

1. Nyfikna frågeställare
I den här gruppen finns personer som ställer många frågor får förståelse för olika problem, företag och industrier. Ha i åtanke att hela livet innebär lärande. Du blir nämligen aldrig färdiglärd – ta reda på mer.

Ett exempel är Peter Thiel och Max Levchin som frågade sig ”Hur kan vi vara pengar gentemot andra människor”? Svaret var att kunna bifoga pengar med email, som i sin tur resulterade i skapandet av PayPal.

Om du inte vet, var nyfiken, ställ frågor, och ta reda på mer. Ny kunskap kan plantera idéfrön i ditt huvud.

2. Observerare
Människor som observerar hur andra ting ter sig kan inspireras och plocka egenskaper därifrån. Hur ofta stannar du upp och observerar hur saker går till inom en helt annan branch än din egen? Analysera. Dyker de upp frågetecken i ditt huvud går du tillbaka till första personlighetsdraget och frågar 🙂

Ett exempel är Howard Schultz som reste till Italien och blev tagen av alla expressobarer, romantiken och kaffet. Han skapade därefter Starbucks.

Observera därför hur andra fenomen och deras egenskaper och fundera på om du kan ta med med dig något till din egna affärsidé.

3. Nätverkare
Personer som är sociala (inte bara mot likasinnade) och lyssnar genuint på vad den andre pratar om, har en större sfär att hämta inspiration från.

Mike Lazaradis, grundaren av Blackberry lyssnade på en person som pratade om hur Coca-Colas läskautomater automatiskt skickade signaler till lagret när den började bli tom för att fyllas på, och började själv tänka ”Varför inte skicka signaler mellan folk?”, och skapade sedan mobiltelefonföretaget.

När du minglar med människor, oavsett hur intressanta de är eller vilken branch de arbetar i, lyssna på vad de säger. Vad har de för problem och hur har de löst dem?

4. Experimenterare
Om din nyfikenhet inte släcks av frågor får du experimentera. Vad händer om man gör så här? Eller kanske såhär?

Michael Dell experimenterade med att ta isär datorer och sedan sätta ihop dem. Han lärde sig så småningom att han skulle kunna göra det 30% billigare än vad IBM gjorde på den tiden och skapade därefter företaget Dell.

Att experimentera går att göra på produkter, processer och på idéer/koncept. Man kan exempelvis testa en idé på en marknad – fungerar det inte är det inget misslyckande utan en lärdom på hur man inte ska göra.

Ju mer du utövar dessa beteenden ju lättare och snabbare kommer du ha att se möjligheter att pussla ihop idéer till nya lösningar.

Under Handelskammardagen 2012 pratade vi om kreativitet, idéprocesser och verktyg. Majoriteten av alla företag vet och tror på att ökad kreativitet = ökad lönsamhet.

För att göra detta kan det vara lättare att till en början göra innovationsarbetet i små steg. Därför har vi laddat upp våra checklistor och frågor vi använde under mässan så att du kan använda dem på din arbetsplats.

Ladda ner, skriv ut och fyll i checklistan och frågekortet som underlag för att ta första steget mot en mer kreativ arbetsmiljö.

Vad går det ut på?

Flytta egenskaper går ut på att skapa nya idéer genom att införa impulser från annat håll. Alla produkter och tjänster har sina egenskaper och karakteristika. Genom att flytta några egenskaper från en produkt och tillämpa dem på en annan kan nya idéer till produkter och förbättringar fås fram.

När ska det användas?

Vid förbättring av produkter och tjänster där man är låst i den egna produktens utförande.

Hur går det till?

1. Välj en slumpmässig produkt (eller tjänst)
2. Lista 10-15 typiska egenskaper för produkten. Det kan vara fysiska attribut eller sådant som förknippas med produkten.
3. Välj en av era produkter/tjänster
4. Flytta över egenskaperna, en i taget, till er egen produkt. Börja med dem som känns mest spännande eller börja från slutet av listan och arbeta er uppåt.
5. Låt gärna fantasin löpa iväg ett par varv när du flyttar över egenskaperna och vad de kan leda till.
6. Avsluta med att förtydliga vad den nya egenskapen ger för nyhets och mervärde för användaren

Övningsexempel:

Lista egenskaper för båda produkterna och flytta åt båda hållen:

• Schampo
• Ficklampa
• Pall
• Telefon
• Cykel
• Varmluftsugn
• Skida
• Pennställ

Att tänka på:

Se till att egenskapslistan blir minst 10-15 egenskaper. Håll er till typiska egenskaper. Leta egenskaper i stort och i smått.

Ni har precis lagt timmar på kontoret för att diskutera ett problem, och är enade över att det måste göras något. Ni har en tydlig process för att implementera en lösning, och bokat in ett uppföljningsmöte. Bra, men var det verkligen rätt fråga ni ställde?

Allt för allmänt hållna problemformuleringar leder bara till generella och i praktiken oanvändbara idéer. Innan vi börjar generera idéer måste frågeställningen läggas på en lagom nivå, och alternativa formuleringar ska hittas.

Ett av verktygen för frågeformulering är Varför-Hur-hissen som hjälper att identifiera rätt problem istället för att lägga energi på fel fokus.

Roten till problemen är inte alltid där man tror

Initial fråga:
Hur ska vi öka kvalitén på våra produkter?

1. Använd ”Varför-hissen”
Vi utgår från frågan ”Hur kan vi öka kvalitén på våra produkter”.
Varför ska vi öka kvalitén? För att minska kassationerna
Varför ska vi minska kassationerna? För att minska övertiden.
Varför ska vi minska övertiden? För att medarbetarna blir less och mår sämre…

Alternativ frågeställning:
Hur kan vi få våra medarbetare att må bra trots övertid?

2. Använd Hur-hissen
Vi utgår från frågan ”Hur kan vi öka kvalitén på våra produkter”.
Genom att anställa rätt personal. Hur anställer vi rätt personal?
Genom att osv..

Alternativ frågeställning:
Hur kan vi se till att vi alltid har rätt personal för arbetet?

På detta sätt identifierar man problemet vid roten. Nu har vi fått två tydliga och inspirerande frågor som båda skapar motivation att svara på. Dessutom inbjuder de till att komma med nya och kreativa idéer som svarsalternativ.

Således, genom att använda varför-hur hissen förstår vi drivkrafterna bakom ursprungsfrågan och vi skapar fokus i det kreativa tankearbetet.

Med andra ord så löser vi rätt fråga på rätt nivå och fler personer kan bidra med sina tankar, funderingar och konkreta idéer.

Sammanfattning – Varför/Hur hissen

1. Formulera problemet ni skall arbeta med utan allt för stor eftertanke.
2. Svara så konkret som möjligt på ett antal varför-frågor kring frågan.
3. Svara på ett antal hur-frågor från samma startpunkt.
4. Identifiera alternativ frågeställning och gå vidare till brainstorm.

Vid varför-frågan hittar man oftast en mer övergripande frågeställningen. Svaren på hur-frågorna ger en mer detaljerad nivå på frågeställningen och ger insikt om komplexiteten.

För oss är vikten av kreativitet en självklarhet. Banbrytande och annorlunda idéer skapar strategiska konkurrensfördelar. Det bästa är att dessa arbetsmetoder kan läras in och tränas upp.

För att skapa de bästa förutsättningarna för innovation, både i tid och rum, kan det vara bra att identifiera kreativitetens starkaste motkrafter.

   
Här är några av kreativitetens största motståndskrafter:

1. Jag vet bäst-attityd
2. Jantelagen, du ska inte tro du är något
3. Om detta vore en bra idé hade någon redan gjort det
4. Förutfattade meningar, så här fungerar det-basta!
5. För få nya impulser, som triggar nya tankar
6. Det har vi redan testat, käre vän
7. Så gör vi inte i den här organisationen, det borde du veta
8. Chefen vet bäst – alltid
9. Misstag kallas för misslyckanden istället för början på det nya
10. Negativt bemötande av annorlunda idéer
11. Brist på tid att bygga vidare på de överraskande idéer
12. Inga resurser att få testa nyheter, även om de sannolikt inte fungerar

Det betyder att du behöver ha motivation, vilja och tro, och våga vidga vyerna. Ha roligt, våga göra misstag och lära dig något nytt av det. Post-it lappen var ett ’misstag’, och det blev väl bra ändå?

Prova att ta kål på dina kreativitetsfiender med Idéspelet.

Birgitta Ländin skriver i en artikel på Arbetarskydd.se om psykologidoktoranden Samuel West’s pågående studie om lek och prylar som stimulerar fantasin på arbetsplatsen. West menar att leken är väsentlig för kreativiteten och arbetsglädjen, den men glöms lätt bort i strävan efter att vara så effektiv som möjligt. Kreativiteten behöver stimuleras och lek är den bästa metoden. Vissa arbetsplatser kallar det hellre ”teambuilding” eller en ”trivselgrupp”.

West testade att lägga ut leksakspistoler på ett bord i mötesrummet när en grupp banktjänstemän sammanträdde. Strax efter började en person skjuta och stämningen i rummet förbättrades. Inspirationen till denna studie hade Samuel West fått under ett seriöst organisationsmöte när en anställd hade ställt fram en skål med kolor. Dessa hade varit så sega att alla till slut satt och grimaserade, dreglade och skrattade.

Glöm inte av att leka, ha roligt och skratta med jämna mellanrum. Det ger en välbehövd energiboost som främjar kreativiteten och fantasin.

Vi har alltid fått ta i lite extra för att locka fram medarbetares kreativa potential, i alla fall i en del organisationer. Det kan vara att vi provocerar kring ”självklarheterna” i verksamheten. Bygger ni exempelvis er affärsidé på att flyga folk till varmare breddgrader kan vi helt sonika ta bort flygplanen i er resursbas och fråga hur ni nu ska tjäna pengar?

Förvånansvärt ofta hittar man helt Nya erbjudanden och sätt att förädla sin affärsmodell. Bara man ler när man petar på det ”heligaste” i företaget så brukar det avlöpa utan några större slagsmål.

Nu har vi dock mött vår överman i att vara extrem. Dr. Nakamats använder ”nära döden upplevelser” för att hitta de nya idéerna och lösningarna. Här har ni hela spektaklet på film.

OBS Don´t try this at home!