Category Archives: Kreativitetsskolan

Vem är den bästa chefen för kreativa resultat: En informell och jämlik coach? Eller kanske en hierarkisk beslutsfattare?

Frågar man tre belgiska ledarskapsforskare som nyligen har undersökt vilken sorts chef du helst ska vara för att leda kreativa medarbetare så är svaret: både-och. Du behöver kunna anpassa dig och utöva helt olika ledarstilar vid olika stadier i den kreativa processen.

Ett slags kameleontledarskap, om man så vill.

I det första kreativa idéstadiet spelar du helst ner din överordnade chefsposition och antar rollen som en jämlik röst i gruppen. Du bör också vara återhållsam med belöningar, vilka hämmar idéskapandet mer än att gynna det.

När idéerna väl ska genomföras är det dags att byta fot. Från och med nu behövs ett betydligt mer hierarkiskt ledarskap, där du som chef tar rollen som koordinator och den beslutsfattare som bär det slutliga ansvaret. Belöningarna som tidigare skapade psykologiska låsningar kan nu bli positiva drivkrafter som får medarbetarna att driva sina idéer hela vägen in i mål.

Även resten av organisationen bör anpassas till de olika faserna, menar forskarna. Under idéskaparfasen behövs främst en generös öppenhet med kontakter och kunskap, medan handfasta resurser som tid, pengar och experthjälp gör mest nytta i implementeringsfasen.

Caniëls, M. C. J., De Stobbeleir, K., & De Clippeleer, I. (2014). The Antecedents of Creativity Revisited: A Process Perspective. Creativity and Innovation Management. 23, 96-110.

Artikeln publicerad i samarbete med tusentips.se, ett Vinnovafinansierat projekt

Det finns ett gammalt talesätt bland amerikanska journalister: ”you never read about a plane that did not crash”. Och det är kanske inte så konstigt. En helt vanlig flight över atlanten må vara ett under i sig men knappast en händelse som tar sig in som nyhet, såvida det inte var den allra första flygningen.

Dagens medieimperier må ha mycket makt och påverkar oss i stort och smått, men inte ens de inte kan styra över vad som sker i världen, och de är fortfarande beroende av att vi köper deras tidningar för att överleva. Det styr såklart vad de skriver om och hur de skriver. Annars köper kunderna en annan tidning

Åter igen en anekdot från USA. Rubriken: ”Dog bites man” är ingen nyhet, som en känd amerikansk journalist en gång sa, men ”Man bites dog”, får folk att hajja till och köpa ett lösnummer.

Vår hjärna dras till det oväntade. Det är tveklöst roligare att läsa om en man som ger sig efter en hund på alla fyra än tvärtom. Men det kan finnas en ytterligare annan anledning till att vi dras till det oväntade. Forskning visar att både vår intelligens och vår kreativitet stimuleras av det udda, sådant som vid första anblick verkar helt obegripligt eller bara sticker ut jämfört med övrigt.

Dra nytta av Kafka-effekten!

I en studie genomförd vid Universitetet i British Columbia ville psykologerna Travis Prolux och Steven Heine ta reda på vad olika typer av berättelser har för effekt på våra mentala förmågor. I synnerhet var de intresserade av hur svårbegripliga texter påverkar hjärnan.

Deltagarna i studien delades in i två grupper. Den ena fick läsa en novell av Franz Kafka som handlar om en tandläkarmottagning. Berättelsen är full av obegripliga händelser och karaktärer, som t.ex en familj som kommer till mottagningen och ber tandläkaren dra ut en tand på sitt barn som inte fått några tänder än och en granne som beter sig som en häst gentemot sin familj. Jo, så konstig är den boken.

Den andra gruppen fick istället läsa en tillrättalagd version av berättelsen där de obegripliga sakerna bytts ut mot mer normala, vardagliga händelser och karaktärer.

Deltagarna fick därefter utföra ett test som gick ut på att hitta gömda mönster i långa rader av bokstäver, du har säker sett sådana tester och de  har länge använts som både intelligens- och kreativitets-tester. De som fått läsa den ”obegripliga” texten visade sig vara mycket bättre på att hitta de gömda mönstren bland bokstäverna än kontrollgruppen.

Forskarna valde att kalla fenomenet Kafka-effekten.

Men vad beror det här på?

Modern hjärnforskning har visat att när vi stöter på något obegripligt, som till exempel en man som beter sig som en häst för sin familj, aktiveras hjärnans mönster-sökande mekanismer (vi vill göra det obegripliga begripligt),  i synnerhet det som brukar kallas the salience network.  När detta nätverk, som består av flera olika delar i ett komplext samspel, väl aktiverats fortsätter det att söka mönster i allt omkring oss och slutar inte förrän det hittar ett.

Enligt psykologerna Samantha Heintzelman and Laura King vid universitetet i Missouri kan man se det obegripliga som en form av trauma. Att försöka hitta ordning i kaoset omkring oss är en överlevnadsinstinkt som hjälpt oss ta oss ur svåra situationer och hitta nya lösningar på våra problem. Det är det fenomenet som gör att grupper som arbetar med att skapa nya kreativa och mönsterbrytande idéer och förslag ibland kan brista ut: Hjälp vart är vi på väg, jag fattar ingenting! Innan de slutligen får ihop tanke-pusslet.

Så om du och dina kollegor vill bli mer kreativa kan ni köpa märkliga böcker åt varandra (hehe) eller varför inte starta en bokklubb. Varför inte börja med Kafka?

Ett annat sätt att ge din egen och dina kollegors kreativitet en boost är att boka in en dag hos oss på Idéfabriken nu, så får ni inte bara tillgång till en rad roliga och effektiva verktyg för att få igång kreativiteten. Ni får även tillgång till två av Sveriges mest erfarna kreativitetsfacilitatorer. Hör av dig nu på 031-7605400, eller skicka ett mail, så berättar vi mer om vad vi kan göra för dig och ditt företag.

Om du förväntar dig kreativitet från andra, till exempel dina medarbetare, så ökar chansen att de faktiskt blir kreativare. Magi? Nej inte alls. Pygmalioneffekten fungerar genom den självuppfyllande profetian.

Den självuppfyllande profetian går ut på att positiva eller negativa förväntningar om egna eller andras beteenden, kapacitet eller prestationer ökar sannolikheten att dessa förväntningar så småningom inträffar.

Ett klassiskt exempel på att den fungerar är Rosenthals studier på lärare och elever från 1968. Forskarna berättade för lärarna att vissa elever hade ”hög potential” då de ”visade tecken på framgångar i sin intellektuella utveckling”. Detta var felaktig information, i själva verket fanns det inga skillnader mellan eleverna. Men de positiva omdömena ledde till att lärarna omedvetet uppmuntrade dessa elever och de förväntade sig högre prestationer av dem.

Efter ett år när forskarna testade elevernas intellektuella utveckling visade det sig att gruppen med ”hög potential” ökade sin IQ-poäng mer än andra elever.

Pygmalioneffekten är robust även i organisationsmiljöer (McNatt, 2000) och har studerats just i syftet att stimulera kreativitet. Tierney och Farmer (2004) fann att chefers positiva förväntningar kring kreativt beteende höjde medarbetarnas självförtroende kring sina kreativa färdigheter, vilket i sin tur var positivt relaterat till deras kreativa prestationer.

Läs även Leif Denti’s artikel om Pygmalioneffekten på Innovationmanagement.se.

Referenser

McNatt, D. B. (2000). Ancient Pygmalion joins contemporary management: A meta-analysis of the result. Jornal of Applied Psychology, 85, 314-322.

Rosenthal, R., & Jacobson, L. (1968). Pygmalion in the classroom. New York: Holt, Rinehart & Winston.

Tierney, P., & Farmer, S. M. (2004). The Pygmalion process and employee creativity.Journal of Management, 30, 413-432.

Artikeln publicerad i samarbete med tusentips.se, ett Vinnovafinansierat projekt

2011 presenterade Vodafone tillsammans med Accenture en rapport som visade att över 34 miljarder dollar skulle kunna sparas in inom jordbrukssektorn i 26 länder fram till 2020 om man införde mobil-baserade jordbrukstjänster. Med hjälp av mobil-baserad teknik skulle bönderna i dessa länder inte bara kunna få tillgång till värdefull information om ny utrustning, nya tekniker och nya regler och förordningar, som skulle kunna göra deras jordbruk mer effektivt och hållbart. De skulle dessutom kunna bidra med värdefull information och idéer och därmed bidra i innovationsarbetet.

Turkiet, ett av länderna i rapporten och som är helt beroende av sin agrikultur-sektor, såg möjligheterna och lanserade därför The Turkish Farmer’s Club tillsammans med Vodafone. Hittills har 500,000 bönder anslutit sig till nätverket. Genom tillgång till bättre informationsutbyte, dels mellan det turkiska jordbruksdepartementet, dels mellan bönderna själva, har de ansluta bönderna hittills ökat sin produktion med 100 miljoner Euro. Och den siffran lär öka i takt med att detta samarbete ger upphov till nya idéer kring hur man kan göra jordbruket ännu mer effektivt.

Samarbetet mellan den turkiska staten, bönderna i landet och Vodafone genom en smart mobil-lösning visar på kraften i att koppla ihop många olika människor med hjälp av teknik som gör det möjligt att på ett enkelt sätt dela information och idéer med varandra.

När vi på Realize tog fram IdeaSwipe, en app för realtidsbrainstorming, var det precis denna kraft vi ville släppa lös. Läs mer om IdeaSwipe här.

Källor:

http://www.theguardian.com/sustainable-business/best-practice-exchange/vodafone-mobilising-support-for-farmers

http://www.telegraph.co.uk/finance/newsbysector/mediatechnologyandtelecoms/telecoms/9686574/Vodafone-Farmers-Club-fuels-Turkish-turnaround.html

Alla pratar om UX. Så hette en konferens i Stockholm 2013 som drog fulla hus och ett år senare var det dags igen för en annan utsåld konferens på samma tema.

Eftersom ”alla” pratar om det kan en förklaring vara på sin plats. UX står för User Experience, alltså användarens upplevelse av en vara eller tjänst. Att ha ”UX-strateg” på visitkortet signalerar att man är någon som fokuserar på metoder och processer för att skapa positiva och värdefulla användarupplevelser, i första hand på internet.

UX kan lätt uppfattas som bara ännu ett modeord, men frågan skulle knappast få fokus om den inte var viktig. Sanningen är väl att många företag och organisationer har mycket kvar att göra när det gäller att förstå hur användarna upplever kontakten.

Att tala om användarvärde är att ta steget vidare från formgivning eller teknik och få alla delar att samspela. Allt från funktioner, navigation, snabbhet, statuskänsla, betallösningar och allmän begriplighet måste ses med kundens ögon.

Det kanske tydligaste exemplet på en UX-revolution var när iPhone skapade en helt ny standard för vardagsumgänget med våra mobiltelefoner. Designen är mer än bara lockande och attraktiv, den är utpräglat intuitiv och självinstruerande på en sätt som visar att tillverkaren tagit principerna om användarfokus till en helt ny nivå. Det exemplet ger andra branscher än mobiltelefonin en hel del att fundera över.

Artikeln publicerad i samarbete med tusentips.se, ett Vinnovafinansierat projekt

Du har säkert någon gång fått frågan Om du bara fick ta med en sak till en öde ö, vad skulle det vara? När NASAs astronauter gör sig redo att resa ut i rymden ställs de inför samma dilemma. Varje astronaut får nämligen endast ta med sig ungefär ett kilo privata ägodelar och de måste rymmas i en låda som inte är mycket större än en lång pocketbok. Att transportera saker ut i rymden är dyrt. Varje gram av vikten är därför noga utvald. Trots detta är det något NASA numera aldrig reser utan: Lego.

2013 inledde Lego ett 3 årigt samarbete NASA med det imponerande namnet The Space Act Agreement. Samarbetet är del i ett större projekt som går ut på att få barn nyfikna på forskning och teknik och de globala utmaningar vi just nu står inför, som till exempel klimatfrågan och hur man kan skapa förnyelsebar energi eller hur vi kan lösa ett växande problem med att förse jordens befolkning med mat. Och, förstås, vad utforskandet av rymden kan lära oss om livet här på jorden.

En del av The Space Act Agreement består av filmklipp inspelade på ISS, den internationella rymdstationen, där astronauter bygger med Lego och visar hur rymdstationen fungerar. Dessa filmklipp visas sedan på amerikanska skolor. Bland modellerna astronauterna byggt finns satelliter, ett rymdskepp och en skalenlig modell av rymdstationen. Astronauterna använder även Lego för att förklara resultaten av sin forskning och hur deras forskning går till. Nere på jorden bygger skoleleverna sedan upp samma modeller som astronauterna tillsammans med sina lärare och använder dem som utgångspunkt i lektioner om fysik, matematik och teknik.

För NASA är Lego ett bra redskap att nå barn (som ju älskar att bygga med Lego) och få dem intresserade av vad de gör. I gengäld får Lego tillgång till NASAs varumärke. NASA har alltid stått för nyfikenhet, utforskning och kreativitet, vilket rimmar väl med Legos eget varumärke. NASA hjälper dessutom Lego med att ta fram nya produkter i deras Lego City-serie, som bland annat innehåller en rymdstation och flera olika rymdfarkoster.

Ser du vilka det är?

De senaste decennierna har Lego visat att de är så mycket mer än bara ett leksaksföretag. Lego Serious Play, ett kreativitetsverktyg som används av företag över hela världen, är ett exempel. Vi på Realize är dessutom certifierade Lego Serious Play facilitatorer och har använt verktyget under många år i olika projekt. Lego är ett väldigt demokratiskt verktyg. Om du inte gillar att prata högt om dina idéer inför andra, så är det bara att bygga dina tankar och idéer med klossarna. Det blir ofta väldigt kraftfullt. En hög svart mur mellan din och min avdelning säger en del om hur vi tycker samarbetet fungerar, eller hur?

Vill du ge din egen och dina kollegors kreativitet en spark i baken? Vi på Realize har lång erfarenhet av att hjälpa svenska företag att ta sig an sina kreativa utmaningar med nya ögon och infallsvinklar. Boka in en dag hos oss på Idéfabriken redan nu! Då får ni tillgång till en uppsjö roliga och effektiva kreativa verktyg och två av Sveriges mest erfarna kreativitetsfacilitatorer. Ring oss nu på 031-7605400, eller maila, så berättar vi mer om vad vi kan göra för dig och ditt företag.

Källor:

http://www.co-society.com/wp-content/uploads/CO_business_2013.pdf

http://www.theguardian.com/commentisfree/2014/feb/04/david-beckham-lego-not-just-childs-play