Nu kan du ta ett steg på den innovativa vägen. Ett första steg kan t.ex. vara att testa hur det kreativa klimatet på din arbetsplats är idag, och hur kreativ du själv är.
Gör innovatörernas innovationstest för ert företag
Det finns en skräddarsydd test med 31 frågor om dig, din arbetsgrupp och er organisation. Det tar 10 min att göra testen och du kan skriva ut resultatet och diskutera det med dina kollegor.
Ni kan efter att 5-10 personer gjort testen få besök av oss och samtala kring resultatet och få tips och råd hur just Ni kan gå vidare för att förbättra er innovativa förmåga.
Perfekt för lednings eller projektgruppen.
Vad går det ut på?
Denna metod är en provokationsmetod. Genom att provocera tvingas tankarna utanför boxen.
När skall det användas?
Passar bra vid produktutveckling och fungerar också som startövning för att få igång den kreativa tankemuskeln.Kan användas ganska tidigt i idégenereringsprocessen.
Hur går det till?
1. Ta en produkt/tjänst
2. Skriv ner de 2-3 viktigaste funktionerna som tjänsten har
3. Ta bort dessa funktioner och fråga vad man då skall ha produkten/tjänsten till. Svara på vad Mer kan den erbjuda?
4. Tanka av idéer, tolka, bygg vidare och förädla till något användbart.
Exempel
En muggs huvudfunktion är att hålla vätska
Vad kan man ha en mugg som inte håller vätska till?
Vad kan man göra med en mugg som inte håller vätska?
Skapa idéer utifrån denna blockering av den typiska huvudfunktionen, vilka nya idéer får du?
Vilken är huvudfunktionen i din produkt/tjänst som du kan ta bort?
”Vad ska jag göra när jag inte får något jobb?”
är säkert en fråga som väldigt många ställer sig i dessa tider.
Läste en artikel på Aftonbladet. Idén går ut på att klä ut dig till någon figur och stöka till det i vardagen. Det är en strålande idé, det är bara genom att få nya impulser som man får nya tankar och idéer. Jonas (spindelmannen) har valt barnkalas som sin målgrupp men vi tror att företagen kan betala bra mycket mer.
Det har sagts mycket om examensarbetena på konstfack, folk har tagit ställning för och emot en del har klagat på att skattepengar går till sådan skit, andra har ställt sig i frontlinjen för att konsten måste få utmana och ifrågasätta
Mycket olika synpunkter men det har alltid funnits en gemensam nämnare och det är att påhittet är Kreativt. Vi som dagligen arbetar med just kreativitet försöker hålla en någorlunda stringent förklaring av vad som kreativt och vad som inte är kreativt
I de allra flesta fall i vår värld d.v.s. näringslivet så uppfyller man 1 och 2 men sällan 3
En sak som gör det svårt att avgöra vem som är kreativ är att vi är så olika. De som är logiskt/förnuftmässigt tänkande anser ofta att den som är bäst på att lösa problem på ett nytt sätt är mest kreativ. De som är mer konstnärligt lagda anser ofta att de som kan utnyttja sitt undermedvetna till att tänka det otänkbara är mest kreativa.
Vad vi ofta glömmer är vad som krävs för att vi skall vara kreativa, oavsett hur vi är som människor och hur vi naturligt beter oss åt för att komma på idéer.
Vi bör ha:
Alltför ofta när det pratas innovation, nystartade företag, inkubatorer och nya idéer hörs att man ställer höga krav på Idéernas realiserbarhet. Det är viktigt att ställa dessa krav, men ofta glöms kreativiteten bort när man skall utvärdera idéer.
Det finns i huvudsak två orsaker till detta
Hur utvärderar man idéer?
Man sätter helt enkelt upp mått på kreativiteten. Detta är ofta ”mjuka” mått såsom ”kreativ höjd”, ”nydanande” eller ”Wow-faktor”. Man uppskattar sedan måtten på dessa faktorer för de olika idéerna. Det finns också mer vedertagna mått såsom ”flexibilitet”, ”fluens”, ”orginalitet” osv. Det intressanta är att få ett komplement till de traditionella måtten på idéer dvs mått som ”genomförbarhet”, ”ekonomisk lönsamhet”, ”producerbarhet” m.m.
Vad betyder det t.ex om en idé får betyg i en utvärdering såsom ”mycket nydanande” och ”hög wow-faktor” men ”inte producerbar med befintlig utrustning”? Skall vi kasta idén? Antagligen inte. Vi ökar chansen för att en ny språngvis innovation blir till genom att vi beaktar de kreativa måtten i hög utsträckning.
Ofta hör vi folk säga att:
”idéer har vi gott om, det är att realisera dem som är problemet”.
Detta är en myt:
Om man har idéer som inte realiseras beror det på att de inte är tillräckligt bra. De är antingen inte tillräckligt kreativa, det vill säga nydanande och överraskande eller så är de inte tillräckligt bra beskrivna för att man skall förstå dess värde och avsätta resurser till att realisera dem.
Bara för att man har idéer betyder de inte att de är bra. Om vi t.ex. har idén att tillverka en ny sorts flingor så är det kanske inte en dålig idé, men det betyder inte att den är bra. Det är troligtvis mycket svårt att börja sälja en ny sorts flingor om de inte är, ja just det, tillräckligt nydanande och överraskande. Att ha gott om idéer betyder alltså inte per automatik att man är framgångrik, framgången beror också på hur bra idéerna är.
Dessutom förstår vi ofta inte idéernas värde fullt ut. Om vi har en idé som vi kan tjäna 100 miljoner på, men inte kan se det för att den är dåligt beskriven/förädlad, då blir den inte heller realiserad. Idén att ge folk gratis sms, kan tyckas idiotisk tills dess den förklaras med att det knyter upp ungdomar i abonnemang och tryggar framtida intäkter. Att inte realisera den idén kan göra att ett helt telonfonbolag får arbeta i uppförsbacke i många år med att försöka få tillbaka kunder.
Så säg inte att du har gott om idéer förrän du är så framgångsrik och lönsam att du har råd att skänka några lönsamma idéer till andra. Först då håller jag med.
Erik Valvring
Årets rättegång under 2009, hävdades i media vara den om Pirate-Bay som skulle hindras från att underlätta fildelning mellan användare. Jag blev istället inspirerad till ett nytt kreativitetsverktyg: Fel-delning.