Category Archives: Nyheter

Vill du ge din kreativitet en boost? I vår ny bok 31 tips för att öka din kreativitet får du ett tips om dagen som knuffar ut dina tankar i nya banor.

Ge till dig själv eller som sommarpresent till dina kollegor.

Just nu till introduktionspris:

Fler och fler företag efterfrågar idag kreativa medarbetare. För att slå sig fram i dagens affärsklimat behövs människor som kan tänka om och tänka nytt. IBM genomförde 2010 en stor undersökning, där man intervjuade toppchefer på över 1500 företag i 33 olika branscher, för att ta reda på vilka faktorer som är viktigast för att lyckas. Kreativitet hamnade överst på listan.

Trots detta lyser utbildningar i kreativitet och kreativa processer fortfarande med sin frånvaro på de flesta skolor och universitet. Buffalo State University hör till undantagen. De har erbjudit sina studenter utbildning i kreativ problemlösning ända sedan slutet av 60-talet och har idag program på såväl kandidat- som masternivå i kreativ problemlösning. Vi ringde upp Marie Mance, Associate Director vid The International Center for Studies in Creativity, och ställde några frågor om varför kreativitet är viktigt och hur man lär ut det.

You were way ahead of your time in teaching creativity. What’s the story?

One of the key figures is Alex Osborn, who is perhaps most famous for popularizing brainstorming as a creative technique. He also did work in the 40s and 50s on creativity education and published several books on how to harness creativity. Osborn’s wish was not only to make companies more creative. He also saw a great need to make creativity a part of the educational system. In the book Applied Imagination he outlined a creative process he called creative problem solving, which has been a major influence in our education ever since.

Together with the educator Sidney Parnes he founded the The Creative Education Foundation in 1954, which later became a part of Buffalo State College. Sidney Parnes, an educator, joined him to help realize his vision for education. To see if an educational program in creativity was justified, Parnes conducted a study together with Ruth Noller, another key figure in our history. They found that the creative problem solving process had a great impact, not only on the students’ creative ability, but also on their academic performance in general. And so, in 1967, the first graduate courses in creativity were taught here at the college. So we’ve been around for a while. We’ve just graduated our 500th student.

What do your students learn during their education?

Our education has always been theory based and it’s important that our students know the history of creativity research and how the field has evolved over the years to include new areas and theories. 

When it comes the actual creativity training, we offer courses that focus on all of the different parts of the creative problem solving process, which includes tools to stimulate divergent and convergent thinking as well as creativity assessment and idea evaluation techniques. The goal is to teach our students a process that leads to ideas that are both novel and useful.

But it’s not just about the tools and methods. It’s just as much about attitude. We try to encourage our students to be playful and open to ambiguity. This is where the environment’s influence on creativity comes into play. A lot has happened in creativity research since the 60’s when the focus was mainly on the individual, and the field today includes a lot of research that focuses on the impact of environment on creativity. We teach our students to defer judgement and try to have have a positive attitude towards other people’s ideas.

Another important part of this is the role of creative leadership. Many CEO:s still have a very top to-bottom-attitude towards creativity and change. We want our students to be able to go into a company and convince leaders of the importance of not just boosting their own creativity, but to democratize the conversation and include more people in the creative work. So we also offer courses in creative leadership. I wrote a book a few years ago together with my colleagues Gerard Puccio and Mary Murdock called Creative Leadership, which is now part of the curriculum.

What’s are your thoughts on the connection between creativity and innovation?

There’s a lot of talk about innovation today but few ask the question how creativity can be a starting point for innovation. A few years back we participated in a competition initiated by the state of New York. The task was for each region to come up with an economic development plan, including how to create jobs and encourage companies to move their business here. One problem that our state has is that the taxes here are higher than in many other states. In order to secure the economic development of the region it’s important to find ways to make our state attractive for businesses. 

Committees were set up across the state and different groups tried to come up with ideas on how to solve this problem. Our region used creative facilitators from our department and won the competition for the best plan and received 100 million dollars to implement it. They even impressed the governor of New York; he remarked about how well the many individuals worked together. I think this demonstrates how people with training in the creative process and creative facilitation can play an important role in achieving innovation. Many of our former students have gone on to work as creativity facilitators in large corporations.

Hur är det kreativa klimatet i ert företag? Vi på Realize har lång erfarenhet av att lära ut kreativa metoder och attityder för att stimulera kreativiteten i hela företaget. Vår erfarenhet är att när man väl lärt sig dessa verktyg, är det svårt att gå tillbaka till en process utan dem. Ring oss på 031 – 760 54 00, eller skicka ett mail, så berättar vi mer om vad vi kan göra för ert företag!

Starbucks är idag en av världens mest framgångsrika kafé-kedjor med över 13.000 Starbucks bara i USA och mellan 2007 och 2008 öppnades i snitt en ny Starbucks varje dag någonstans i världen! Vad är det som gör Starbucks så framgångsrika? Handlar det enbart om passion och hårt arbete, eller är det kanske den mystiska sjöjungfrun i logotypen som förtrollat oss?

Historien startade i Seattle i början på 1970-talet när två lärare och en litteraturforskare bestämde sig för att starta ett företag tillsammans. Ingen hade någon egentlig erfarenhet av att driva företag, men de hade en gemensam passion: kaffe. De satsade allt de hade och startade ett kafferosteri. Under namnet Starbucks, taget efter en av karaktärerna i Herman Melville’s roman Moby Dick, lyckades de snabbt etablera sig som ett av de ledande företagen inom sin bransch.

Men det skulle dröja till mitten av 1980-talet innan Starbucks blev det företag vi känner till idag. Utan Howard Schultz hade Starbucks förmodligen aldrig blivit den kulturella ikon det är idag. Schultz, som då var General Manager för ett stort amerikanskt företag som sålde köksutrustning, fick upp ögonen för Starbucks 1982, när han lade märke till att ett litet företag i Seattle köpte ovanligt stora mängder kaffefilter. Han blev nyfiken och bestämde sig för att åka och hälsa på hos företaget. De tre skäggprydda kaffeentusiasternas passion för sin produkt imponerade på Schultz. När han kom hem igen kunde han inte få Starbucks ur huvudet. Som han skriver i sin självbiografi:

“I couldn’t stop thinking about Starbucks… like a jazz tune you can’t get out of your head.” 

Efter att uppvaktat de tre grundarna en tid tog Schultz så småningom över som VD för företaget. Vid den här tiden sålde Starbucks fortfarande bara kaffebönor och kaffeutrustning och det fanns inga planer på utveckla någon kaféverksamhet. När Schultz var på en resa i Italien upplevde han något som till slut skulle förändra Starbucks till den kulturella ikon det är idag. Shultz såg hur kaffe i Italien inte bara var något man drack. Kaffe hade kulturell status.

När han kom tillbaka försökte han övertala de andra om att utvidga verksamheten och skapa en ny sorts kafé. De andra var skeptiska och när de gav idén tummen ner bestämde sig Schultz för att starta en egen kafékedja. På mindre än fem år lyckades han bygga upp en mycket framgångsrik verksamhet och en ansenlig förmögenhet. Här kunde Starbucks historia tagit slut. Men Schultz kunde inte släppa Starbucks och bestämde sig för att köpa företaget. Han behöll namnet och inledde en omfattande förändringsprocess.

Det Schultz insett var vikten av att inte bara skapa en bra produkt utan att förändra kulturen kring produkten. Så här beskrev han det själv:

Nu är den här! I vår nya bok 31 tips för att öka din kreativitet har vi samlat 31 handfasta tips för att ge din kreativitet en boost.

Utmana dig själv med ett tips om dagen och kom tillbaka efter sommaren full av nya tankar och idéer!

Den perfekta presenten till dig och dina medarbetare.

Just nu till introduktionspris:

Vi älskar berättelser om företag som tidigt insett vilka förändringar som är på väg och haft modet att ställa om och satsa på det nya. Men för varje företag som lyckats finns det lika många företag som klängt sig fast vid det gamla, som inte velat förändras. Bara de senaste tio åren har företag, såsom Motorola, Daewoo och Kmart misslyckats med sin förändringsprocess. Och vi vet ju alla vilken plågsam resa Nokia gjort de senaste åren.

Få företag har dock väckt så mycket debatt bland företagsledare och marknadsanalytiker som Kodak, fotojätten som efter en lång tids kamp för att hålla sig kvar som en relevant aktör på marknaden begärde konkursskydd 2012. Men vad var det egentligen som hände, och vad kan man lära sig av Kodak:s uppgång och fall?

För att förstå Kodaks historia, måste vi backa bandet något. Företaget startades av en avhoppad student i slutet av 1800-talet och när de var som störst utgjorde de 90% av den amerikanska marknaden för film. Kodachrome, en av världens mest sålda filmrullar, älskades av såväl glada amatörer som professionella fotografer. Månlandningen filmades t. ex på film från Kodak. Kodak tog sig även in i språket. Vi har ju alla upplevt ett Kodak moment. Med ständigt nya och bättre filmer, för såväl fotografi som rörlig bild, lyckades företaget hålla sig steget före sina konkurrenter under i princip hela 1900-talet.

Men saker höll på att förändras.

Ett av företagets stora snedsteg gällde övergången till digital fotografering i början på 1990-talet. Kodak hade varit tidigt ute med att utveckla teknologin för digitalfoto och 1992 förkunnade Don Strickland, som då var vice VD, att Kodak var redo att introducera digitalkameror på marknaden. Kodak kunde blivit världsledande på området. Men Stricklands chefer fick kalla fötter, lade in sitt veto och företaget missade sin chans. Man var helt enkelt rädd för att bidra till en utveckling som skulle underminera försäljningen av film.

På ett sätt var detta fullt förståligt. Fastän företaget satsat mycket på innovation och ny teknik hade man alltid sett sig främst som ett film-företag. Man hade till exempel aldrig tagit upp kampen om kameramarknaden eftersom i princip alla som hade en kamera, oberoende av märke, ville ha Kodak film. Varför utveckla kameror när man sålde så mycket film?

När digitalfotografin fullkomligt exploderade på slutet av 1990-talet var det för sent. Man blev helt omkörd av konkurrenterna och försäljningen av film rasade.  I ett försök att hålla sig relevanta på marknaden började man istället satsa på printers, men man lyckades aldrig riktigt befästa sin ställning. Eller som Strickland uttryckte det: ”Det blev inga mer Kodak Moments”

Författaren och affärskonsulten Michael McQueen, som länge intresserat sig för hur företag kan hålla sig relevanta i en ständigt föränderlig värld, lyfter fram 5 saker företag kan lära sig av Kodak:s misslyckande. Det kan tyckas vara självklara saker, men de tål att upprepas:

1. Interna och externa faktorer. Företag måste bli bättre på att utvärdera interna faktorer, och inte bara stirra sig blinda på externa mått som försäljning och marknadsandelar. I slutändan är det ett företags passion, agilitet och förändringsvilja som avgör om det kommer lyckas hålla sig relevant i längden. Flera av Kodaks tidigare anställda vittnar om en företagsledning som helt hade tappat kopplingen till omvärlden och som inte ville tänka om.

2. Stora förändringar kan komma fort. Eller som Michael uttrycker det: ”Shift happens”. Många företag underskattar fortfarande hur fort ny teknik kan förändra en hel marknad.

3. Det som är ens största styrkor kan bli ens största svagheter. Kodaks styrka låg i deras film. När man varit världsledande på en produkt som plötsligt inte efterfrågas längre gäller det att man kan ställa om till nya marknader. Eftersom Kodak så tydligt förknippades med film fick de svårt att hävda sig gentemot sina konkurrenter med andra produkter. Nyckeln är att hela tiden diversifiera.

4. Brist på innovation är inte alltid problemet. Något som ofta lyfts fram som en förklaring till varför stora företag faller är att de helt enkelt stagnerat och saknar kraft till verklig innovation.  Men detta är inte alltid fallet. Flera av de stora företag som gått omkull under de senaste tio åren, har haft stora satsningar på innovation ända till de gick omkull. Det handlar snarare om att veta var man bör lägga sitt krut, och våga satsa. Här brast Kodak.

5. Det är inte över förrän det är över. Trots sina stora motgångar har Kodak inte gett upp. För att hålla sig flytande har de sålt tusentals patent och skalat ner sin verksamhet för att fokusera på framtidens inkjet-printing. Vem vet, det väntar kanske fler Kodak moments runt hörnet.

Vilka utmaningar står ert företag inför? Hur kommer er marknad se ut om 5 år och vad innebär det för er verksamhet? Vi på Realize har jobbat länge med att hjälpa företag att tänka om och tänka nytt. Boka in en dag med oss så tar vi oss an era utmaningar tillsammans! Ring oss på 031 – 760 54 00, så berättar vi mer om vad vi kan göra för ert företag.

Verkligt innovativa produkter och tjänster dimper sällan ner från himlen. De är resultatet av ett långt arbete, där människor jobbat tillsammans och vidareutvecklat, lagt till, ändrat och förbättrat idéer för att slutligen landa i en lösning som kan vara både banbrytande och väl fungerande. Den här kreativa processen fungerar bäst om man även ger konstruktiv kritik. Negativ kritik riskerar att ta död på idéerna längs vägen.

Vi vet alla hur frustrerande det kan vara när någon ratar våra idéer utan att riktigt ha gett dem en chans. Ofta genom att säga Nej, men… Detta kan man eliminera genom att istället skapa en Ja, och… miljö. En Ja, och miljö handlar om att bidra till andras idéer, lägga till och utveckla. Inte döda dem. Även ”dåliga” idéer kan innehålla frön till något riktigt bra.

Men hur är det när man ger sig själv kritik? Kan man göra även detta på ett mer konstruktivt sätt?

Inom psykologin har man länge intresserat sig för det som kallas ”self talk”, alltså att prata med sig själv, antingen högt eller i huvudet. Vi tänker inte så ofta på det (eller kanske inte vill erkänna det ) men när vi står inför en ny, eller krävande uppgift pratar vi ofta med oss själva och vi bedömer och utvärderar våra idéer och handlingar hela tiden. Hur vi väljer att föra detta samtal kan ha stor inverkan på såväl motivation som kreativitet.

”What happens with self-talk is you stimulate your action, direct your action and evaluate your action” 

– Antonis Hatzigeorgiadis, professor i psykologi vid University of Thessally

I en studie som nyligen genomfördes vid universitetet i Michigan undersökte man hur stress påverkas av hur man pratar med sig själv. Man sa åt en grupp universitetsstudenter att förbereda sig inför en jobbintervju för ett toppjobb inför en panel. Studenterna delades in i två grupper, den ena ombads att försöka hantera sin nervositet genom att prata med sig själv i första person, alltså säga ”jag”. De uppmuntrades att säga saker som ”jag klarar det här”, ”jag har inget att vara orolig för” ”jag är bra på det här”. Den andra gruppen skulle istället prata med sig själva som om de vore en annan person och säga ”du” istället. Forskarna fann att de som sa ”Du” istället för ”Jag” blev mycket mindre nervösa och uppfattades som mer fokuserade och självsäkra.

Enligt Ethan Kross, en av männen bakom studien, är vi i regel mycket bättre på att ge andra uppmuntrande kommentarer och positiv feedback än oss själva. Men om man lurar sig själv lite grann och ser sig själv utifrån en stund blir det lättare att skapa motivation och att ge sig själv konstruktiv kritik.

Man fann också att den här typen av mental övning även boostar det laterala (kreativa) tänkandet. Förklaringen är enligt forskarna att vi blir mer avslappnade och mindre låsta om vi ser oss själva och våra idéer utifrån. Vilket naturligtvis är bra för att bryta invanda tankemönster.

Så nästa gång du står inför en kreativ utmaning, försök prata med dig själv som om du vore en annan person. Och jobbar du tillsammans med andra, tänk på hur du kan uppmuntra och bidra till deras idéer och inte bara bedöma om idéerna är ”bra” eller inte.

Vill ni skapa rätt förutsättningar för en kreativ arbetsplats? Eller bara arbeta med era kreativa utmaningar i en avslappnande och stimulerande miljö? Boka in en dag i Idéfabriken, så tar vi oss an era kreativa utmaningar tillsammans! Ring oss på 031 – 760 54 00, eller maila, så berättar vi mer om vad vi kan göra för dig och ditt företag.

Image credit: Quarreling kids stock photo © Nagy-Bagoly Ilona (ilona75) /Stockfresh