Category Archives: Nyheter

Crowdsourcing har kommit för att stanna. Fler och fler företag världen över inser vikten av att ta hjälp av sina fans för att skapa nya produkter och tjänster. LEGO är ett av företagen som tidigt insåg nyttan med att använda sig av den kreativa kraften i sitt community.

Deras satsning Lego CUUSOO består av en site där lego-fans över hela världen kan dela med sig av sina egna lego-koncept och supporta andras. Varje kvartal synas alla bidrag som fått mer än 10 000 supporters och om Lego bestämmer sig för att göra en produkt av konceptet får upphovsmannen/kvinnan 1% av nettointäkterna.

Förra årets vinnare, som tagit sig hela vägen till produktion, blev ett Ghostbusters-koncept för att fira kultfilmens 30-årsjubileum. En annat koncept som fick 10 000 supporters och nu finns att köpa var en version av det omåttligt populära spelet Minecraft, som vi skrivit om tidigare här på bloggen. Bland bubblarna just nu finns bland annat en version av kultspelet Marble Maze, där man kan bygga sina egna banor.

I diskussionsforumet på siten pågår flitiga diskussioner och folk hjälps åt att vidareutveckla varandras idéer och bygga vidare på idéer som inte inte lyckats ta sig riktigt hela vägen.

Fördelarna med initiativet är många. Utöver att LEGO får en uppsjö nya idéer och koncept att arbeta med skapar man mer delaktiga kunder. Initiativet lockar även till sig många unga designers och entreprenörer som ser det som en kul utmaning och som ett sätt att öva sig på att bygga koncept. På så sätt är Lego CUUSOO även en effektiv marknadsföringskanal för företaget.

LEGO som sedan ett antal år arbetar med Business Model canvas är ett utmärkt exempel på hur man kan särskilja sig genom att fokusera på det så ofta bortglömda området Kundrelationer. De har verkligen lyckats att skapa en unik relation till sina kunder, nämligen att de är med och utvecklar framtidens produkter. Visst ser vi alla fram emot när exempelvis sjukvården, skatteverket eller varför inte bilförsäljarna involverar kunden i hur nästa generations tjänster och serviceerbjudanden kan se ut.

Även om man inte har ett stort community finns det mycket att lära av LEGO:s initiativ. Att fånga upp och tävla med idéer är något man naturligtvis även kan göra internt i ett företag. Varför inte göra det många företag redan gör och införa ett system för att få pitcha idéer och belöna de som har potential?

Det går alldeles utmärkt att göra crowdsourcing i det lilla. Kanske enbart ställa en enkel fråga: Hur kan vi göra det tryggare i våra parkeringshus? Ta emot idéerna och låt din crowd kommentera och bygga vidare tills idéerna börjar likna lösningar. Detta kan bli väldigt effektivt inte minst om ”samtalsytan” finns i en app där du även kan få hjälp med att tänka nytt i form av tanketriggers och impulser för att lämna de gamla hjulspåren.

Allas medverkan är något som driver oss när vi kör kreativa workshops med företag. Att skapa ett utrymme där alla vågar komma med sina idéer, hur udda de än är. Man vet aldrig vem som sitter på en dynamit-idé. Hör av dig till oss, så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa er skapa ett sådant utrymme.

De senaste åren har det dykt upp flera framgångsrika sidor på nätet där man kan prenumerera på övningar för att hålla sin hjärna igång. Genom dagliga övningar vässar man sitt minne, koncentrationsförmåga och kreativitet. Men hur mycket kan man egentligen träna sin hjärna och hur gör man? Vi tog en pratstund med läkaren Nils Simonsson och pratade kreativitet och vad hjärnforskningen lär oss om hur man håller sin hjärna igång.

 Vad kan hjärnforskningen lära oss om kreativitet?

– Ett av de största genombrotten inom hjärnforskningen under 1900-talet är det som brukar kallas ”neuroplasticitet”, alltså att hjärnan är mycket mer flexibel och formbar än man tidigare trott. Med rätt stimulans kan vi skapa nya hjärnceller och kopplingar. Hjärnan blir vad vi gör den till!

Jag brukar likna detta vid att ha en fot eller arm i gips. Om man gipsar ett ben så förtvinar musklerna snabbt. Det är samma med hjärnan:Use it or lose it. Detta gäller även kreativitet och förmågan att komma med annorlunda idéer. Jag brukar säga att när vi är små är vi som frågetecken, sen gör samhället oss till semikolon. Vi lär oss att alla frågor har ett ”rätt” svar och blir trygga med att lösa problem på ett visst sätt. Som tur är visar dagens hjärnforskning att vi kan träna upp vår förmåga att tänka annorlunda.

Hur tränar man sin kreativitet?

-Det finns en uppsjö av olika verktyg man kan använda för att komma ur sina vanliga tankebanor. Personligen är jag förtjust i att jobba med motsatser. Att först argumentera för någonting och sedan byta plats och argumentera för motsatsen ger ofta nya insikter. Sen är jag en stor förespråkare av läsning. Själv försöker jag varje månad läsa åtminstone en bok om något jag inte kan någonting om eller som jag inte är direkt intresserad av. Man brukar ju prata om att kreativitet är förmågan att koppla ihop vitt skilda saker och skapa ny värden. Genom att läsa mycket får man helt enkelt fler saker att koppla ihop.

En annan sak som vi ofta glömmer bort är vikten av fysisk aktivitet. Vi är alla överrens om att motion håller kroppen i form men att träning även är bra för hjärnan är något vi borde prata om mer. När vi rör oss utsöndras ett protein i hjärnan som gör att nya kopplingar kan skapas.  Vill du få nya idéer: rör på dig!

Vad bör företag tänka på för att bli mer kreativa?

-Jag tror det handlar mycket om att skapa en miljö där annorlunda idéer uppmuntras. Ett problem i många företag är att alla är experter inom sitt område. Man tittar inte utanför sin egen ”box” och ser problem genom mikroskop istället för ha ett ”helikopterperspektiv”. För att verkligen utvecklas behövs idéer som ibland går rakt emot hur man alltid gjort. Einstein sa en gång att ”om en idé inte verkar absurd för experterna så kan den inte bli stor”. Vi får inte vara rädda för annorlunda idéer.

Jag tänker även på ett gammalt experiment som gav mig en riktig aha-upplevelse. Man studerade chimpanser som fick välja mellan att få ett bananchips (chimpanser älskar bananchips) och en överraskning. Oftast valde chimpanserna chipsen, men ibland valde de överraskningen. För vem vet, kanske finns det något bättre än bananchips runt hörnet? Det här gäller även i högsta grad företag som vill utvecklas. Ibland måste man våga välja det okända.

Är du nyfiken på fler metoder och verktyg för att komma ur dina vanliga tankebanor? Hör av dig till oss, så berättar vi mer.

Image credit: Brain with multidirectional arrows vector illustration © Adrian Niederhäuser (adrian_n) /Stockfresh

Under helgen hölls Global Service Jam Göteborg här hos oss i Idéfabriken. Global Service Jam är en tävling på som hålls årligen i över 100 städer runtom i världen. Tävlingen är öppen för vem som helst som har ett intresse av service design. Under en helg samlas deltagarna för att ta fram nya servicelösningar.

Uppgiften: Att under 48 timmar ta fram ett nytt servicekoncept.

Varje år får lagen ett tema att utgå ifrån. I år fick varje lag ett papper med en bild på en uppvikt låda.

Vi var på plats under de sista skälvande timmarna innan resultatet skulle laddas upp och möttes av väggar fulla av post-it-lappar, målningar, diagram och konceptbeskrivningar. Och trötta, men nöjda deltagare. Vi tog en pratstund med två av deltagarna, psykologistudenten Lina Högstedt och Erik Wikström, arkitekt på Norconsult.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vad väckte lådan för associationer hos er?

Erik: Vår grupp associerade till olika förpackningar, vilket ledde till diskussioner om resursslöseri och våra beteenden kring återanvändning. Vi frågade oss vad mer man skulle kunna återanvända. Vår problemställning blev: Hur kan andelen återbruk ökas?

Lina: Våra första associationer handlade om gränser och trygghet. Vi lever ju alla lite som i lådor, trygga i vår egen lilla värld. Men vi associerade även till magin i att öppna en ask, kanske en julklapp. Vi började fundera på hur man bygger relationer. Vi tog med oss våra funderingar ut på stan och gjorde kortare intervjuer med folk. Något som många lyfte fram var att det saknas punkter för spontana möten runtom i stan. Punkter där man kan samlas kring någonting och kanske börja prata med någon man inte hade pratat med annars. Vi landade i problemställningen: Hur kan vi underlätta spontana möten?

Hur gick ni från problemställning till färdigt koncept?

Lina: Under brainstormingen under lördagen, som leddes av Thomas och Erik från Realize, genererade vi idéer med hjälp av idekort. Vi fick ett kort med en psykolog. Någon associerade till ett Rorschach-test.  Om man gör testet i grupp uppstår ofta livliga diskussioner eftersom alla associerar till olika saker. Det tyckte vi var intressant. Vi gjorde en prototyp bestående av en Rorschach-målning och en stor papperslapp där man fick skriva ner vad man såg i mönstret. Vi satte sedan upp denna i en busskur vid Korsvägen och iakttog hur folk. Vi satte även upp ett stort papper med Det var en gång…. som rubrik. Sedan var det upp till folk att fylla i. Det var kul att se hur folk reagerade

Erik: Vi funderade kring alla saker man har hemma som man aldrig använder och gärna skulle bli av med. Att t.ex sälja dessa saker på Blocket är bökigt. Man får flera bud och man måste sköta all logistik själv. Vi började skissa på ett koncept som kopplar ihop de som behöver bli av med saker med de som behöver köpa saker. Vi kallar vårt koncept 2:a Chansen.

Lite förenklat går det ut på att att man genom en app kan ta en bild på något man vill bli av, t.ex en lampa, ladda upp den och få en värdering på föremålet. Föremålet hämtas sedan upp av 2:a chansen som transporterar den till en lokal där föremålet antingen lagras för försäljning eller ”förädlas”. Förädlingen kan t.ex vara att laga eller måla om föremålet. Den som behöver en lampa köper den via samma app och 2:a chansen levererar varan till köparens dörr. ”Säljaren” av varan får en viss procent av förtjänsten.

Här kan du se en sammanställning av några av alla de koncept som kom fram runtom i världen under helgen:

Vilka kreativa utmaningar står ditt företag inför? Vi på Realize arbbetar enligt en tydlig process och använder oss av beprövade verktyg och övningar som får oss dig att tänka utanför boxen. Hör av dig så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa ditt företag. Eller varför inte besöka oss i Idéfabriken!

Mattias Heldesjö och Berivan Sinjari vid Uppsala Universitet har forskat kring hur facilitering kan hjälpa organisationer i deras utvecklingsarbete. I uppsatsen Vad tjänar organisationer på facilitering? undersöks både organisationer inom det offentliga och det privata.

Ett problem i många organisationer är enligt författarna att mer och mer tid går åt till möten men att dessa möten sällan upplevs som effektiva eller skapar delaktighet. ”Majoriteten upplever att inte alla delger sin uppfattning under ett möte eller står för den efter mötet, samt att möten inte fungerar bra .” Att tillsätta en facilitator, antingen externt eller internt, som leder mötet, sätter upp tydliga mål och ser till att alla får komma med idéer är ett effektivt sätt att komma runt dessa problem. Att facilitera handlar inte om att säga åt deltagarna hur de ska tänka eller komma med färdiga lösningar. Det handlar om att inspirera och uppmuntra. För det är deltagarna som sitter på kunskapen och idéerna.

I studien intervjuas flera personer i såväl offentliga som privata bolag. Bland de intervjuade finns medarbetare på Ericson, SEB och Huddinge kommun. Något som många lyfter fram är att faciliterade möten är mycket mer effektiva än icke-faciliterade möten eftersom de skapar en tydlig struktur. Eller som Ann Thor, information manager på IT-avdelningen på Ericson i Kista uttrycker det: ”folk är vansinnigt dåliga på att ha ordning och struktur på möten” .

Åsikterna går isär om hur mycket man behöver facilitering. Detta beror enligt författarna på att vissa organisationer har högt i tak och chefer som är bra på att hålla stukturerade möten och skapa delaktighet, medan andra har stora problem med de här bitarna. Något som de flesta intervjuade dock är överrens om är att ju större behovet är av nya grepp, idéer och visioner, desto större är de positiva effekterna av facilitering. Faciliterade möten blir då ett sätt att samla den kollektiva kompetensen och för deltagarna att komma ur sina vanliga tankebanor och vrida och vända på invanda föreställningar.

Författarnas slutsats är att ”organisationer kan tjäna tid och kompetens på facilitering, då effekterna av arbetssättet är att det bidrar till effektivare möten som fokuserar på syfte och mål, samt skapar delaktighet, kreativitet och motivation, då fler får kommer till tals.”

Läs mer om att ta hjälp av en facilitator här.

Ända sedan vi startade Realize har vårt mål varit att bidra till ett bättre kreativt klimat i svenska företag och vi har lång erfarenhet av facilitering. Genom att sätta upp tydliga mål och arbeta med beprövade kreativa metoder och övningar öppnar vi upp för nya idéer och skapar mer delaktiga medarbetare. Låt oss leda ert nästa kreativa möte och bedöm själva skillnaden!  Hör av dig, så berättar vi mer.

Image credit: Leader guy shouting into megaphone with hand drawn lines and arr stock photo © Rancz Andrei (ra2studio), hand icons of people – like vector illustration © Aurélio Scetta (cifotart) /Stockfresh

Tina Seelig, som leder The Stanford Technology Ventures Program, har en bakgrund som neuroforskare, management-konsult och entreprenör. De senaste 14 åren har hon arbetat med att utbilda unga entreprenörer och undervisa i kreativitet och innovation vid Stanford University. På senare år har hon intresserat sig närmare för hur kreativitet uppstår och vad som utmärker kreativa individer.

En av de viktigaste egenskaperna hos kreativa individer är enligt Seelig förmågan att formulera om problem och ställa nya frågor. När vi är små är vi bra på det här, men allteftersom vi blir äldre och börjar skolan lär vi oss att se världen ur vissa bestämda perspektiv. Vi får frågor som Vad är 5 plus 5?. Frågor som bara har ett rätt svar. Om vi istället frågar Vad plus vad blir 10?, som ju har ett oändligt antal rätta svar, uppmuntrar vi eleverna att använda sin fantasi och komma på egna lösningar. Och det gäller förstås inte bara i skolan. Om vi vill bli mer kreativa måste vi lära oss att ställa nya frågor!

En annan viktig faktor i kreativitet är enligt Seelig attityd. Allt för ofta ser vi våra problem som ett slags pussel. Vi har en bild av det vi vill skapa och vi har våra pusselbitar. Om en bit saknas kör vi fast. Kreativa individer utgår inte från bestämda bitar, utan tar allt de har omkring sig, sätter ihop och skapar något nytt. Eller, som Seelig utrycker det, ”de lägger inte pussel, de syr lapptäcken.” Det är när vi kopplar ihop helt olika saker som vi får de mest spännande idéerna. Här betonar Seelig även vikten av kunskap. För ju mer kunskap vi har, desto mer har vi att leka med.

Men nya frågor och en ny attityd till problemlösning räcker inte. Vi måste också våga misslyckas.  Det här är, enligt Seelig, oerhört viktigt. Vi måste lära oss se misslyckanden som en del av den kreativa processen. För företag som vill bli mer kreativa gäller det att skapa miljöer där man kan arbeta med sina kreativa utmaningar på ett mer lekfullt och avdramatiserat sätt. Miljöer där det är okej att misslyckas. Människorna är ett företags viktigaste resurs och om vi skapar möjligheter för fler att våga dela med sig av sina idéer kan vi utvecklas och hitta helt nya konkurrensfördelar.

Det här är något vi på Realize jobbat med länge. Tanken bakom vår satsning Idéfabriken är att skapa precis en sådan miljö. Tillsammans med beprövade verktyg och övningar som knuffar oss ur våra vanliga tankebanor tar vi oss an era kreativa utmaningar tillsammans. Låter det spännande? Hör av dig, så berättar vi mer!

Se mer av Tina Seelig här.

Image credit: Flower Patchwork vector illustration © Adrian Sawvel (adroach) /Stockfresh