Category Archives: Nyheter

En av de viktigaste komponenterna i en lyckad kreativ process är att ställa nya och annorlunda frågor. Utan frågor som utmanar rådande normer och föreställningar får man helt enkelt inga nya svar. Problemet är att vi inte är så bra på att ställa den här sortens frågor. En av anledningarna till det här är det som forskare inom psykologi och beteendevetenskap brukar kalla confirmation bias.

Vad det går ut på är att vi hela tiden, utan att vara medvetna om det, letar efter information och svar som stämmer överens med våra befintliga föreställningar och åsikter, och ignorerar sådant som inte gör det. Detta gäller även de frågor vi ställer. Alltför ofta är våra frågor utformade för att ge de svar vi vill ha, och inte de svar som utmanar våra föreställningar och leder till nya insikter. Våra hjärnor spelar oss helt enkelt ett spratt. Vi vill gärna tro att vi söker och tar in information på ett öppet och objektivt sätt. Men det stämmer inte. Som David McCraney beskriver det i boken You Are Not So Smart:

”Your opinions are the result of years of paying attention to information that confirmed what you believed, while ignoring information that challenged your preconceived notions.” 

Det finns en uppsjö med studier och experiment som visar hur mycket confirmation bias påverkar, och förstärker våra åsikter. Eftersom detta pågår dagligen utan att vi är medvetna om det, förstärks vissa tankesätt och föreställningar hela tiden och vi får svårare och svårare att tänka annorlunda. Samtidigt tror vi att vi är objektiva och öppensinniga. Om man vill hitta nya, och innovativa, lösningar på sina problem och utmana sina befintliga föreställningar är confirmation bias ett stort hinder.

Så hur kommer man runt detta hinder?

Vi har skrivit tidigare här på bloggen om vikten av olika sorters impulser för att stimulera det divergenta tänkandet. Att helt enkelt knuffa hjärnan ur sina vanliga tankemönster. Detsamma gäller naturligtvis även när vi vill hitta nya frågor. Det kan också vara bra att försöka reda ut vilka bakomliggande föreställningar ens nuvarande verksamhet eller affärsmodell bygger på och sedan ställa frågor som utmanar dessa föreställningar. Ibland kan dessa frågor kännas konstiga, eller rent av bisarra. Men det är ofta just dessa frågor som leder till de mest intressanta svaren.

Vi på Realize har lång vana av att, tillsammans med våra kunder, jobba med frågorna, och inte bara svaren. Varför inte boka in en dag i Idéfabriken tillsammans med oss hitta frågorna som ger de nya svaren? Hör av dig, så berättar vi mer!

Image credit: Speech bubble with question mark icons vector illustration © Marina Zlochin (marish)/Stockfresh

En avgörande faktor i ett företags framgång är hur väl man känner sina kunder. Om man inte verkligen vet vad ens kunder vill ha kommer någon annan hinna före. I dagens hårt konkurrensutsatta marknad, där fler och fler tävlar om kundernas förtroende, är kundrelationen och de värden man erbjuder sin kund viktigare än någonsin.

Istället för att stirra sig blind på att bara utveckla och förfina sin produkt måste företag idag lära sig att fokusera mer på sina kunder och deras behov. Men hur gör man?

En konkret metod som många företag idag använder sig av är att ta fram så kallade ”personas”. En persona är en enskild kund som får representera en kundgrupp eller ett kundsegment. När man utvecklar nya produkter och tjänster utgår man från denna enskilda kund och försöker tillgodose alla hans/hennes behov. En av de stora fördelarna med att jobba med personas är att ens kunder blir mindre abstrakta.

Idén är att fokusera på en kund och försöka sälja så många produkter till den kunden som möjligt istället för att fokusera på en produkt och försöka sälja den till så många kunder som möjligt.

Mary Steffel och Robyn A. LeBoeuf, som forskar kring marknadsföring vid Columbia Business School, har intresserat sig för mekanismerna bakom att arbeta med personas.

I en studie nyligen publicerad i Journal of Consumer Research studerade de hur vi agerar när vi ska köpa presenter till människor vi känner. I en serie experiment bad de en grupp konsumenter att välja presenter till antingen en eller flera personer. I varje experiment hade man på förhand tagit reda på vad de som skulle få presenterna helst ville ha. Forskarna fann att de som valde presenter till en person i större utsträckning träffade rätt än de som valde presenter till flera personer samtidigt.

Hur kommer det här sig? Steffel och LeBoeuf förklarar det så här:

“Our research indicates that shoppers selecting gifts for more than one 
person at a time may focus on getting different gifts for each recipient rather than on 
simply getting what each would like best.” 

När vi köper presenter till flera personer fokuserar vi alltså mer på att ge personerna olika presenter än att ge varje person vad de verkligen vill ha.

Det här är naturligtvis relevant även vid affärsutveckling. ”Presenten” i det här fallet är den produkt eller tjänst man erbjuder sin kund. Genom att fokusera på en kund i taget är det lättare att utveckla de produkter och tjänster de verkligen vill ha.

Hur väl känner ni era kunder? När vi på Realize jobbar tillsammans med våra kunder för att ta fram nya och utveckla befintliga, affärsmodeller, diskuterar vi ofta vikten av att verkligen veta vad kunden vill ha.Varför inte boka in en dag i Idefabriken och få nya insikter kring era kunder? Hör av dig till oss, så berättar vi mer.

Image credit: Excited birthday girl opening surprise gift stock photo © Ryan Jorgensen (jorgophotography)/Stockfresh.com

Att kreativitet kräver ett lekfullt klimat, där man vågar släppa lite på allvaret och inte bara fokusera på resultat och prestation, är nog något de flesta håller med om. Ändå är det flesta företag dåliga på att skapa just en sådan miljö för sina medarbetare. Men det håller på att förändras.

Samuel West, kreativitetsforskare på institutionen för psykologi vid Lunds Universitet, har specialiserat sig på kopplingen mellan lek på arbetsplatsen och kreativitet. Samuel är idag en flitigt anlitad föreläsare med schemat fullspeckat av företag som vill lära sig mer om lekens betydelse för en mer kreativ arbetsplats med mer välmående medarbetare.

Vi ringde upp Samuel och tog en pratstund om kreativitet, innovation och lösmustascher.

Vad finns det för koppling mellan lek på arbetsplatsen och kreativitet?

Att barn som leker är kreativa är något det råder konsensus kring och det finns gott om forskning på området. Men när det kommer till kopplingen mellan vuxnas lek och kreativitet finns nästan ingen forskning alls. Min teoretiska utgångspunkt är en handfull studier där man studerat hur lek på arbetsplatsen påverkar medarbetarnas produktivitet och kreativitet. I ett experiment jämförde man exempelvis en grupp medarbetare som under tre veckor dagligen fått göra en rollspelslek med en kontrollgrupp som inte fått leka. Grupperna fick sedan en uppgift som gick ut på att designa ett multiverktyg med fem funktioner.

Idéerna bedömdes sedan av en panel bestående av sju personer som, oberoende av varandra (det är viktigt), helt enkelt fick ranka hur kreativ de tyckte varje idé var på en skala  1-7 och hur mycket de gillade idén på en skala 1-7. Man såg tydligt att de som fått leka kom med fler, och mer kreativa lösningar.

Frågan hur man mäter kreativitet är ju omdiskuterad. Hur mäter du kreativitet?

I de studier jag utgått från används en metod som kallas CAT, eller Consensual Assessment Technique, som bygger på tanken ”I know it when I see it”.  Gurun på det här området är Teresa M . Amabile vid Harvard University. Hon har visat att människor är förvånansvärt överens om vad som är en kreativ idé. Så fort man börjar ställa upp kriterier på vad en kreativ idé är får man problemet att folk tolkar olika. Det är helt enkelt svårt att hitta bra kriterier. CAT är den enda metod jag stött på som fungerar. 

Vad visar din forskning?

I mina tidigare experiment har jag studerat möten ute på olika arbetsplatser. Först låter jag mötet pågå som vanligt.  När gruppen kommer tillbaka efter en paus har jag ”manipulerat” rummet genom att bland annat byta ut den sedvanliga ramlösan och chokladen mot rosa sockervadd och lägga ut ”Nerf-guns”, leksakspistoler som skjuter skumgummimissiler. Jag har även delat ut lösmustascher och bett deltagarna fortsätta mötet som vanligt eller bett deltagarna ropa ut ”Det är härligt att leva!” så fort de ser någon av de andra deltagarna röra ansiktet. Jag har sett att såväl produktivitet som samarbetsförmåga ökar när man har ett mer lekfullt klimat.

I en studie som jag just nu håller på med, som mer liknar de studier jag beskrev tidigare, visar de preliminära resultaten på ett tydligt samband mellan lek och kreativitet.

Vad gör du när du har tråkigt på jobbet?

Jag brukar springa över till en kollega och ha gummibandskrig en stund. Det funkar för oss. Det viktiga är inte att ställa in en rutschkana eller ett pingisbord på jobbet (även om det förstås är kul), utan att hitta små lekfulla inslag som passar en själv och ens kollegor. När jag började forska på det här området såg jag lek som en aktivitet, men idag ser jag lek mer som en attityd. Genom att ändra attityden till arbete och skapa rum för lek på arbetsplatsen, och inte bara fokusera på prestation, får man inte bara mer produktiva medarbetare som mår bättre. Det ökar även kreativiteten på företaget. 

Hur bra är ni på att leka på er arbetsplats? En av tankarna bakom vår lokal Idéfabriken är just att skapa en plats där man kan jobba med sina kreativa utmaningar på ett lekfullt sätt. Vi har bland annat en liten fotbollsplan, jongleringsbollar, boomeranger och lego. Varför inte boka in en dag i Idéfabriken och se hur en miljö där lek inte bara är tilåtet, utan aktivt uppmuntras, påverkar kreativiteten. Hör av dig, så berättar vi mer.

 Image credit: Competitive businessman playing american football stock photo © Andriy Popov (AndreyPopov)/Stockfresh

Ett företag som just nu får många att höja på ögonbrynen är den amerikanska kläd- och skojätten Zappos. Men det är inte för att de lanserat någon ny revolutionerande produkt eller tjänst. Företagets nye VD, Tony Hsieh, vill nämligen införa en helt ny typ av organisation i företaget. Ut med chefer, titlar och hierarkier, in med ”Holokrati” (eng. Holacracy), vilket betyder ungefär ”all-styre” eller ”hel-styre”.

Forskare inom affärsutveckling och organisationskultur har länge intresserat sig för hur ”plattare” organisationer påverkar företag och dess anställda. Stephen Courtright, professor vid Texas A&M University, genomförde nyligen en metastudie tillsammans med några kollegor på området. Den enskilt viktigaste faktorn för att skapa en arbetsplats där medarbetarna trivs och utvecklas är att ge dem makt att förändra.

Detta är den stora skillnaden mellan att jobba på en start-up och på ett jätteföretag som t.ex Microsoft. Allteftersom dessa företag växt har de som jobbar på företaget fått mindre och mindre specialområden, där fokus ligger på produktivitet och kortsiktiga mål, snarare än på kreativitet. Enligt Courtright måste företag som vill fortsätta utvecklas fundera på hur de kan behålla den där ”start-up”-känslan även när företaget växer. Fler och fler företag ställer sig nu frågan om en plattare organisationskultur kan bidra till en flexiblare och mer dynamiskt utveckling.

Bland förespråkarna av holokrati finns Ev Williams, en av grundarna av Twitter, som infört systemet i sin förlagsplattform Medium. Enligt Jason Stirman, som växlar mellan olika roller på företaget, är det bästa med holokrati just att det ger mer självständiga medarbetare. När medarbetarna får större inflytande börjar de fundera på vad de kan göra för att företaget ska utvecklas, istället för att bara ”göra sin uppgift”. En holokratisk organisation ger dem makt att själva göra förändringar, vilket stimulerar kreativiteten i företaget.

Hsieh jämför en holokratisk organisation med en stad:

“Research shows that every time the size of a city doubles, innovation or productivity per resident increases by 15 percent. But when companies get bigger, innovation or productivity per employee generally goes down. So we’re trying to figure out how to structure Zappos more like a city, and less like a bureaucratic corporation. 

Med sina nästan 1500 anställda blir Zappos det hittills största företaget som inför holokrati. Hur kommer det gå? Hsieh tror att den nya organisationsstrukturen kommer göra Zappos mer dynamiskt och bättre på att anpassa sig till en ständigt skiftande marknad och skapa nya värden för kunderna.

Vad skulle ert företag kunna vinna på att införa en plattare organisation och medarbetare med större inflytande? Varför inte börja med att lägga ert nästa kreativa möte i Idéfabriken och se vad som händer när alla får vara med och komma med idéer? Hör av dig, så berättar vi mer!