Vissa företag använder Julen för att få extra marknadsföring, men vad gör väl det när man lyckas frammana lite julkänsla.
Ja Julen är alldeles för kommersiell och denna film är inget undantag, men ändå…
Ta tillfället i akt och hitta på något kreativt runt Julbordet. Varför inte överraska barnen med en tomtemor istället för tomtefar i år?
Biomimetik handlar om naturens egna intelligens. Vi körde en workshop i Idéfabriken tillsammans med vår samarbetspartner Universeum.
Alexina och Jesper från Universeum guidade deltagarna genom metodiken och metoderna kring att använda biomimetik som arbetsredskap för att få fram nya lösningar.
Deltagarna kom bl.a. upp med nya lösningar för avfallshantering, motionsskor, trådlös vattenförsörjning och ny utformning av bussar. Allt inspirerat av naturen. Alexina fick alla att förstå att biomimetik inte bara handlar om att härma naturens produktegenskaper utan att man också kan applicera naturens processer på organisationer och att metodiken gör det möjligt att öppna upp helt nya lösningar i de mest skiftande områden, inte minst hållbarhetsperspektivet.
Jesper gav en insiktsfull resa i biologin och vilka fantastiska saker som åstadkommits genom att tillämpa naturens sätt att samverka mellan olika organismer och djur.
Vill du bli mer konkret och upptäcka hur biomimetiken verkligen kan tillämpas för att lösa din organisations utmaningar? Vi sätter gärna upp en workshop från A till Ö där vi tar hjälp av expertis från Universeum för att verkligen kunna utnyttja naturens kraft och samtidigt få ut maximal nytta.
Kontakta oss för ett konkret upplägg om biomimetik>
”Innovations imply, by virtue of their nature, a big step and a big change … and hardly any ’ways of doing things’ which have been optimal before remain so afterward.”– Joseph Schumpeter
När baseballlaget Oakland Athletics förlorade mot New York Yankies 2001, visste deras manager Billy Beane att han var tvungen att sätta ihop ett nytt lag då flera av toppspelarna värvades av andra lag. Och detta med begränsad budget.Vid ett besök hos Cleveland Indians mötte han den unge ekonomen Peter Brand som hade utvecklat en ny metod att sätta samman lag baserat på stora mängder data från den amerikanska baseball-ligan. Beane anställde Brand och värvade spelare enligt Brands metod. Till en början mötte metoden stort motstånd i media och från ledningen men Brand fick snart upprättelse. Den följande säsongen vann Oakland Athletics 19 raka segrar. Idag använder sig många lag i den amerikanska baseball-ligan av liknande metoder. Brands metod är ett bra exempel på innovativ användning av stora mängder data för att lösa ett problem på ett nytt sätt.
Men det är givetvis inte bara i baseballvärlden det finns gott om data. Varje år växer den totala mängden lagrad information explosionsartat och på stora konferenser och symposier världen över diskuteras vad denna snabbt växande mängd data kan komma att betyda för framtidens samhälle. Vad kan man använda datan till? Hur ska den tolkas? Hur ska den lagras? Vem ska ha tillgång till den? ”Big data”, som denna informationsmängd ofta kallas, kommer bli en allt viktigare fråga.
Många företag har redan insett vikten av att kunna använda sig av stora datamängder för att utveckla nya produkter och affärsmodeller. Det japanska företaget Mitsui är ett bra exempel. Genom att använda sig av ett nytt, snabbare sätt att kartlägga och analysera cancer-patienters DNA, en process som förut tog upp till två dagar men som nu kan göras på 20 sekunder, kan de erbjuda sina patienter skräddarsydda behandlingar i realtid. För företag inom vård- och läkemedelsbranschen kommer den pågående informationsrevolutionen inom genetiken möjliggöra helt nya behandlingsmetoder och läkemedel, men även en helt ny typ av individuell vård, skräddarsydd efter dina specifika behov.
Ett annat bra exempel är Netflix, ett världsledande företag när det kommer till att använda ”big data” för att hela tiden utveckla sitt utbud och sina erbjudanden för att få fler och nöjdare kunder. Här är några exempel på data som Netflix samlar in och analyserar:
All denna data kan sedan användas för att skräddarsy erbjudanden för enskilda kunder och analysera deras beteende. Eller som Netflix kommunikationschef uttryckte det: “There are 33 million different versions of Netflix.”
Vi ringde upp Roger Ståhl, specialist inom Bank och Finans på Teradata, ett världsledande företag inom data-analys och big data och diskuterade fenomenet. Vi kommer genast in på den stora utveckling som skett vad gäller vilken information man har tillgång till och hur man väljer att analysera denna.
-Förr hade man ofta bara information från en källa i taget att tillgå. Idag blir det allt vanligare att man integrerar information från flera källor och får därmed mycket bättre beslutsunderlag än tidigare.
Big Data innebär bl a att vi kan analysera såväl traditionell data som nya typer av data som t ex kundinteraktioner – tillsammans – på sätt som tidigare inte varit möjligt. Och dessutom finns mycket bättre verktyg att analysera informationen med. Ett exempel på ett område som ger användbara insikter är mönsterigenkänning. Vilka är de mest vanliga händelserna som föregår ett köp, att kunden avslutar sitt konto eller vad är kännetecknande för kunder som får betalningsproblem? Den insikten ger en rad möjligheter till att förbättra olika kundprocesser. Han nämner som exempel den amerikanska banken Wells Fargo, som använder sig av big data för att analysera sina kunders beteenden för att tidigt kunna fånga upp kunder som man tror ska byta bank.
För företag inom t.ex retail och bank kan big data bland annat möjliggöra ett mycket mer personligt förhållande till sina kunder. Man kan bli mer relevant i sin kundkommunikation. Inte minst viktigt i tider då kunderna gör fler av sina transaktioner och köp online och allt mer sällan har personlig kontakt med sin bank eller affär. -Vi brukar säga att det handlar om att kunna följa ”kundens resa”. Med bättre förståelse för kundens situation kan man alltså ge bättre upplevelser och mervärden till kunderna.
Vad gäller framtiden för big data tror Roger att det helt enkelt kommer handla om en ännu mer sofistikerad användning av data för att skapa relevanta tjänster och produkter och nämner särskilt bilindustrin som ett område där det händer mycket just nu.
Kanske är det viktigt att du redan nu frågar dig hur DU kan använda dig av ”big data” för att utveckla din verksamhet!
Idag (!) är det 100 år sedan Leonardo Da Vincis målning Mona Lisa återfanns efter att ha varit försvunnen i över två år.
Vad kanske inte alla vet är att Leonardo fick beställningen 1503 och blev klar med den 1507 på grund att han (enligt egen utsago) var lat och (enligt andra) temperamentsfull. Han fick därför faktiskt inte betalt för den.
Med denna lilla kuriosa vill vi uppmana dig att läsa om något du inte brukar läsa. Det skapar nya associationer och ökar din kreativitet och associationsförmåga när du behöver tänka nytt.
– Vad kommer du att tänka på när du hör ”Da Vinci” resp. ”Mona Lisa”?
Läkemedelsvärlden ställer stora krav på regler, men också på lösningar och kostnadseffektivitet. Detta kräver kreativitet men kan också göra det svårt att hitta nydanande idéer som är applicerbara, dvs faktiskt går att använda i slutändan.
I veckan fick vi ta hand om en produktutmaning för att lösa ett problem som måste vara löst inom några år. Med hjälp av ingenjörer, designers och användarinteraktionsexperter från Semcon tog vi oss an utmaningen.
Efter sedvanlig brainstorming tog vi ut svängarna med en uppsättning kreativa metoder och tanke-triggers. Att från ett antal hundra idéer hamna på en bit över tio unika koncept som alla kan lösa problemet ser vi som ett gott resultat. Nu blir det en reality-check och därefter vidareutveckling av koncepten.
Det är alltid lika kul att se hur de olika grupperna i workshoppen kan få fram så skiftande idéer, säger Henrik Augustsson på Semcon som varit stor idéskapare i ett antal workshops i samarbete med oss på Realize AB.
Walt Disney var tveklöst en av 1900-talets mest inflytelserika innovatörer och affärsmän.
Genom sina animerade filmer fyllde Walt det kollektiva medvetandet med en serie oförglömliga figurer och förändrade synen på film och underhållning för alltid. Walt besatt onekligen en unik förmåga att göra verklighet av sina drömmar. Men det var inte alltid enkelt.
Walt gick igenom många svåra perioder under sin karriär då han blev tvungen att ta hjälp av sin kreativitet för att ta sig förbi den bistra verkligheten och bringa liv i nya drömmar. Men vad bestod denna kreativa förmåga av? Själv sammanfattade han den med ordet ”imagineering” en blandning av orden ”imagination” och ”engineering”.
I någon mening handlade det om att kunna inta olika perspektiv och förena drömmarens fria, gränslösa mentala utflykter med ingenjörens logiska, strategiska och problemlösande tänkande. Walt kunde verkligen inta olika roller.
En av hans animatörer beskrev det så här: ”Det fanns egentligen tre olika Walt: drömmaren, realisten och kritikern. Man visste aldrig vem det var som skulle komma på mötet.”
Walt ansåg att just dessa tre olika perspektiv var så viktiga att han införde olika rum för varje perspektiv. Genom att konkretisera den kreativa processen i det fysiska rummet blev det lättare att fokusera på ett perspektiv i taget. Rum ett var drömmar-rummet, rum två realist-rummet och det tredje rummet, som de anställda kallade ”the sweat box” var kritiker-rummet. Alla nya idéer fick passera genom samtliga rum. Om en idé inte höll i realist-rummet fick den gå tillbaka till drömmar-rummet. Endast när en idé lyckats ta sig igenom samtliga rum blev den till produktion. Och vilka produktioner det blev!
Detta sätt att arbeta med den kreativa processen har även gett upphov till den så kallade Disney-metoden, en modell för innovationsarbete framtagen 1994 av Robert Dilts. Metoden bygger på fyra olika ”tankeroller”: outsider, dreamer, realisers och critics.
Våra kreativa workshops bygger på samma princip. En av de grundläggande insikterna bakom denna process är att det är lättare att ta en ”galen” idé och göra den mer ”rationell” eller ”genomförbar”. En dröm är helt enkelt den bästa utgångspunkten för kreativitet. Först när vi genererat många och annorlunda idéer är det dags att ställa frågan hur man kan realisera dem, göra dem mer rationella. Och först när vi gjort detta är det dags att plocka fram det verkligt kritiska sinnelaget och leta efter varje svag punkt och bedöma efter stränga kriterier.
Precis som i Walt Disney’s studio har vi i vår satsning Idefabriken dedikerat olika delar av lokalen till olika steg i den kreativa processen.
Om du vill veta mer om hur man jobbar med dessa olika perspektiv eller letar du kanske efter en plats att jobba med kreativa utmaningar, hör av dig till oss så berättar vi mer.
I förra veckans fredagsföreläsning tog Lars Wimnell från White Arkitekter med oss på en tur i hur arkitekter tänker när de arbetar.
Det blev en mycket engagerande föreläsning om vilken betydelse vardagsföreteelser kan få för stadens utformning. Till synes enkla förändringar såsom LCHF-dieter, bilpooler och annat som har stor genomslagskraft kan få långtgående påverkan för oss alla och för hur staden bör utformas. Arkitekter som tar ansvar för detta och upplyser uppdragsgivaren om vad som kan komma behövas, eller inte behövas, i framtiden, är de som gör sitt jobb.
Lars engagemang för vårt sätt att leva och dess betydelse smittade av sig på publiken.
Många insikter och tänkvärda effekter av vårt dagliga handlande engagerade flera deltagare till långt ”eftersnack” och att nya kontakter knöts i Idéfabriken.
Tack Lars för engagemang och inspiration!
Autoliv är ett företag som vet att ”innovation” är viktigt. Företaget är ju till stora delar skapat på stora svenska uppfinningar som bilbälte och krockkuddar.
Vi på Realize hade äran att få utbilda ett stort antal chefer i kreativitet och innovation som en början på deras injektion i form av en innovationsresa i 3 steg.
Utöver en gemensam plattform kring kreativitet och innovation i företag fick gruppen ta hand om en svår utmaning och lösa den med en komplett kreativ process. Därefter reflekterades det högt och lågt om hur en chef och en organisation bör agera baserat på upplevelsen av de ”kreativa mekanismerna”.
Många uppskattade att bli påminda om varför kreativiteten är så viktig och att få placera det i en kontext av affärsmodell.
Ett avslut i form av after-work i Idéfabriken skapade en trevlig inramning av denna första dag på Autolivs innovationsresa.
Vi på Realize AB hjälper gärna till att skapa din innovationsresa…
När vi jobbar med att ta fram nya idéer och vidareutveckla dessa måste vi kunna beskriva våra idéer och få andra att förstå och tro på dem. Detta är verkligen en konst. Eftersom de idéer vi ska förmedla inte förverkligats än är det ju svårt att beskriva dem för andra. Istället är det lätt att hamna i diskussioner om vad som är möjligt eller inte. Så kan man väl inte göra? Det där går ju inte! Den tekniken finns inte ännu o.s.v. Men även idéer som inte går att genomföra (just nu) kan ha stort värde. De kan öppna vyerna och få oss att se saker på ett helt nytt sätt och leda till idéer som ÄR genomförbara. Därför gäller det att kunna beskriva och diskutera alla idéer.
En väldigt användbar metod är att helt enkelt låtsas som om att din idé redan är förverkligad, att den redan finns i verkligheten. Sen går det ut på att beskriva den så noggrant som möjligt. I första skedet av en idés liv är det mindre viktigt om den är genomförbar eller inte. Genom att beskriva idén som om att den redan är genomförd hamnar fokus helt och hållet på idéen och inte på genomförande.
Om det handlar om en produkt, hur ser den ut? Är den stor eller liten? Lätt eller tung? Vilken färg har den? Hur känns den i handen? Vad heter den? Om det handlar om en tjänst, beskriv hur den används, hur den löser ett problem idag. Beskriv de som använder den. Ge dem namn. Var så utförlig som det går.
Ju mer den som ska ta del av en idé ser framför sig, ju mer idén träder fram och blir konkret, desto lättare blir den att ta på allvar. Och ju tydligare din idé är, desto lättare blir den att bedöma. Att verkligen i detalj beskriva din idé som om att den redan fanns kan också ge insikter om framtiden; vad du borde satsa på, vilka fler tjänster eller produkter du eller ditt företag borde utveckla, vilka kundperspektiv som är viktiga o.s.v.
Ett annat exempel är kunder. Inom produktutveckling har man länge använt sig av så kallade ”user personas”. Idén är att låta olika fiktiva personer representera olika ”kundtyper” och utveckla sina nya produkter med dessa i åtanke. Dessa ”personas” kan bygga på hundratals, ibland tusentals kundintervjuer. Men som vi alla vet är det svårt att relatera till siffror och data. Genom att inte bara jobba mot en generell kund, utan få ett ansikte på de som ska använda ens produkt eller tjänst i framtiden blir det lättare se nyttan med det man gör och att känna sig motiverad i sitt arbete. Så istället för att anpassa sin produkt eller tjänst för ”en högutbildad 25-35 årig svensk”, jobbar man mot ”Anders, 29 år från Haninge, med truckerkeps och AC/DC i lurarna”.
Nu är det din tur! Ta en av dina idéer och ge den så mycket liv det bara går!
Hur sprider man innovation i en stor organisation? Måste man ha mandat för att genomföra en idé? Hur skapar man engagemang kring innovationsarbete? Hur ger man feedback när tiotusen är med och genererar idéer?
Frågorna från publiken var många när Jonas Thorngren från Volvo GTT på sitt ödmjuka och trevliga sätt beskrev hur Volvo bedriver Innovation Jams.
Jonas beskrev hur idé-tratten ser ut och hur Volvo tänker för att få fatt i bra idéer från hela organisationen. Att det går att få delaktighet och innovera även kring kostnadsbesparingar och annat hade gjort att chefer stod i kö för att få sina frågor i en ”Innovation Jam”.
En inblick i systemet för idéhantering som Volvo GTT använder med konkreta exempel uppskattades av åhörarna.
Framtiden handlar om att även öka antalet Innovation Labs, dvs kreativa lokaler med utbildade processledare som komplement till de digitala Innovation Jams. Ett arbete som vi på Realize AB är involverade i.
Att Volvo även är en stor (största?) aktören i framtiden då det gäller lastbilar är vi övertygade om. Att Jonas hjälper till att se till att de dessutom är den mest innovativa borgar för goda framtidsutsikter för Volvo!
Tack Jonas för en inspirerande fredagsföreläsning i Idéfabriken.