Ett företag som just nu får många att höja på ögonbrynen är den amerikanska kläd- och skojätten Zappos. Men det är inte för att de lanserat någon ny revolutionerande produkt eller tjänst. Företagets nye VD, Tony Hsieh, vill nämligen införa en helt ny typ av organisation i företaget. Ut med chefer, titlar och hierarkier, in med ”Holokrati” (eng. Holacracy), vilket betyder ungefär ”all-styre” eller ”hel-styre”.

Forskare inom affärsutveckling och organisationskultur har länge intresserat sig för hur ”plattare” organisationer påverkar företag och dess anställda. Stephen Courtright, professor vid Texas A&M University, genomförde nyligen en metastudie tillsammans med några kollegor på området. Den enskilt viktigaste faktorn för att skapa en arbetsplats där medarbetarna trivs och utvecklas är att ge dem makt att förändra.

Detta är den stora skillnaden mellan att jobba på en start-up och på ett jätteföretag som t.ex Microsoft. Allteftersom dessa företag växt har de som jobbar på företaget fått mindre och mindre specialområden, där fokus ligger på produktivitet och kortsiktiga mål, snarare än på kreativitet. Enligt Courtright måste företag som vill fortsätta utvecklas fundera på hur de kan behålla den där ”start-up”-känslan även när företaget växer. Fler och fler företag ställer sig nu frågan om en plattare organisationskultur kan bidra till en flexiblare och mer dynamiskt utveckling.

Bland förespråkarna av holokrati finns Ev Williams, en av grundarna av Twitter, som infört systemet i sin förlagsplattform Medium. Enligt Jason Stirman, som växlar mellan olika roller på företaget, är det bästa med holokrati just att det ger mer självständiga medarbetare. När medarbetarna får större inflytande börjar de fundera på vad de kan göra för att företaget ska utvecklas, istället för att bara ”göra sin uppgift”. En holokratisk organisation ger dem makt att själva göra förändringar, vilket stimulerar kreativiteten i företaget.

Hsieh jämför en holokratisk organisation med en stad:

“Research shows that every time the size of a city doubles, innovation or productivity per resident increases by 15 percent. But when companies get bigger, innovation or productivity per employee generally goes down. So we’re trying to figure out how to structure Zappos more like a city, and less like a bureaucratic corporation. 

Med sina nästan 1500 anställda blir Zappos det hittills största företaget som inför holokrati. Hur kommer det gå? Hsieh tror att den nya organisationsstrukturen kommer göra Zappos mer dynamiskt och bättre på att anpassa sig till en ständigt skiftande marknad och skapa nya värden för kunderna.

Vad skulle ert företag kunna vinna på att införa en plattare organisation och medarbetare med större inflytande? Varför inte börja med att lägga ert nästa kreativa möte i Idéfabriken och se vad som händer när alla får vara med och komma med idéer? Hör av dig, så berättar vi mer!

Träningsboomen har kommit för att stanna. Vi löper som aldrig förr och gymmen har blivit jättar som hela tiden basunerar ut nya pass och träningsformer. Hur står man ut på en så konkurrensutsatt marknad? Ett företag som vänt upp och ner på många av föreställningarna om hur, och var, man tränar är det New York-baserade företaget KiwiSweat. Deras modell, som de kallar ”pop-up fitness”, går ut på att erbjuda unika ”en-gångs” träningsevents på olika ställen i New York.

Vad sägs om ett spinning-pass med utsikt över Brooklyn Bridge? Eller ett högintensivt kickboxningspass till afrikansk livemusik i en övergiven teater? Genom sina annorlunda träningsevents har KiwiSweat fått många fans. Men företaget håller just nu på att ömsa skin för att skapa framtidens träning.

Vår egen Erik Niklasson, som just nu befinner sig i New York, träffade grundarna Alicia Thomas och Pam Graf och pratade om att vikten av att hela tiden utvecklas, ta sig över hinder och tänka nytt.

How did it all start?

Alicia: I was working for a real estate consulting company. After business school, I thought I  wanted a corporate position where I would wear a suit every day.  It was exciting working with large scale projects in New York City and abroad. But after a while I felt I was just creating powerpoints and it didn’t feel very creative. Before attending graduate school,  I had been involved in a number of small startups. I missed that world and the creativity that comes with working with start up companies and I really wanted to get back to that. I always had a passion for fitness, so I decided to start a spinning studio. A former colleague introduced me to Pam and we decided to do it together.

Pam: 

I had done research about spaces in town for a hot yoga and spinning studio. A good location is everything, but finding one that you can afford as a startup is difficult. We had to think differently. That’s when we came up with the idea of making temporary fitness events in different spaces around the city. New York is full of empty, cool spaces. Why not use them? We called our model ”pop-up fitness”, went all in and started KiwiSweat in 2011.

We held our first event in Chelsea Market in downtown Manhattan in a space that was temporarily empty between two tenants. Thinking back on it, we were quite naive in the beginning, which was probably a good thing. We asked an instructor who’s really big in the spinning world if she wanted to teach the first class and luckily she agreed. Having the best instructors is essential for us.

Alicia: Then the lifestyle publication Well and Good wrote about us and we started getting a lot of attention. This was an exciting time. We were featured in NY Times and the Wall Street Journal very early on. Using alternative spaces for fitness also came with a lot of unexpected drama! Since then, every event has come with its own set of challenges. But it’s been a lot of fun.

What’s the next step?

Alicia: 

One problem we faced was that KiwiSweat couldn’t easily scale. This was a real obstacle. We had plans on expanding to other cities but realized it would be difficult to do without setting up satellite offices and the numbers just didn’t support that. We wanted KiwiSweat to be a ”real” company. We never wanted to be event coordinators. In order to take KiwiSweat to the next level we had find a way to make it scalable. Then suddenly one night I woke up and had a great idea. I called Pam and said, ”We have to meet first thing tomorrow”.

From day 1, KiwiSweat has been a platform for instructors. We’ve always put the instructors in the center, so why not give them all the power? We are now developing an app that will serve as a platform where instructors can connect to people who wish to find new exciting ways to exercise. By using our platform the instructors will have greater freedom than when working for a traditional gym and will also be able to make more money. The people using the app will find a growing variety of alternative exercise events. We will still do fitness events (our pop-ups), but more for marketing purposes.

Pam:  It’s like Airbnb, but for fitness. The great thing about it is that it’s not limited to any specific country or city. Any instructor with an idea can create an event or a class. It could be anything. A yoga session in a park, kayaking, anything. We are really excited about this and will have a fully functional app by early summer.

KiwiSweats framgång visar tydligt på vikten av att utmana invanda föreställningar och använda outnyttjade resurser för att skapa värden för sina kunder. Vilka utmaningar står ditt företag inför? Behöver ni hjälp att tänka nytt? Varför inte boka in en dag hos oss på Idéfabriken för ett kreativt träningspass? Hör av dig, så berättar vi mer.

I Göteborg har neuroforskare gjort överraskande fynd i hur den underliggande molekylära processen i hjärnan fungerar när kreativa idéer utvecklas. De styrs till stor del av bildande av starka belöningsminnen.

I studien, som publicerats i vetenskapsmagasinet The Journal of Euroscience, beskriver forskarna vid Sahlgrenska Univeristetssjukhuset hur en dopaminreceptor knäpper igång en tidigare inte känd minnesmolekyl i den del av hjärnan som kallas den basolaterala amygdalan, (där både känslor av fruktan och njutning uppstår).

Tidigare har man trott att kreativitet uppstår vid kopplingar mellan olika delar av hjärnan men forskarna har nu visat att ett (1) enskilt centra är ansvarigt för all kreativ aktivitet i hjärnan. Inte nog med det, de fann också att en molekyl som kallas RZ ökar detta centrats aktivitet. Genom stimulans med RZ-molekylen observerade forskarna en funktionell förändring där en ny signalväg öppnades till en molekylär minnesbank. Den nya signalvägen kontrolleras i sin tur av en molekyl kallad RZaB+.

– Dessa nya fynd kommer öppna för viktig kunskap över hur hjärnan förändras av kemisk påverkan av kreativitet i hjärnan och för utveckling av nya läkemedel och behandling av personer som lider av kronisk idétorka, säger Bonode Edvardo i en kommentar till studien.

• Fotnot: Då ämnen närbesläktade med molekylen RZ finns naturligt i en ört från magratea har det redan nu skapats kosttillskott som finns på marknaden. Överkonsumtion av dessa ämnen bör undvikas då man är osäker på långtidseffekterna. Studier kring molekylen RZaB+ har delvis gjorts på råttor där man också sett att kombinationen av RZ-molekylen i kombination med alkohol fått negativa konsekvenser.

Obs! Realize AB kan som första företag erbjuda dessa ”kreativitetspiller” i Sverige.

Detta inlägg publicerades 1 April

April April !

Business Model Canvas är ett effektivt verktyg för att bygga och analysera affärsmodeller. Sedan Alexander Osterwalder introducerade canvasen 2008 har den spritt sig över hela världen och är idag ett standardverktyg inom affärsutveckling.

Vi ringde upp Alexander Lagerman, affärsutvecklare A.L. Business Solutions, som jobbar med startups inom biovetenskap och ställde några frågor om att använda Business Model Canvas för att bygga affärsmodeller inom biovetenskap.

Hur använder du dig av Business Model Canvas?

De företag jag jobbar med drivs ofta av forskare som saknar kunskap om hur man kan tjäna pengar på sin idé. Då blir canvasen ett effektivt verktyg för att diskutera och bygga en affärsmodell. Jag brukar göra en skräddarsydd canvas för varje företag jag jobbar med. Med canvasen som utgångspunkt arbetar vi sedan fram en konkret handlingsplan.

Precis som för alla andra nystartade företag handlar det om att ta fram en ”unique selling point”, fundera över resurser och kostnader och formulera ett unikt värdeerbjudande. Men biovetenskap-fältet skiljer sig från andra fält. Målet för ungefär 90 % av alla startups inom biovetenskap är att bli uppköpta av ett av de större läkemedelsföretagen. Därför blir det viktigt att fokusera på hur ens utveckling matchar de stora läkemedelbolagens behov (pipeline differentation).

Få nystartade företag kan ta sig hela vägen från idé till färdig produkt på marknad inom det här området. Överlag kan man säga att jag fokuserar mer på hur utvecklingen matchar marknadsbehov än hur produkten matchar marknad. Ofta när man pratar affärsmodeller utgår man från ett viss kundsegment. Jag försöker istället se hur det nystartade företaget fungerar som aktör i ett ekosystem och hur jag kan skapa en bra matchning.

En annan sak som skiljer biovetenskap från andra affärsområden är tekniken. Om man befinner sig inom ett low-tech-område finns det större möjligheter att ändra sin idé under utvecklingsfasen. De företag jag jobbar med, som ofta befinner sig i ett high-tech-område, är mer begränsade och måste hela tiden förhålla sig till den teknik som finns. Jag brukar därför komplettera canvasen med en ”teknisk insyn”. 

Hur ser framtiden ut för företag inom biovetenskap?

Många av de större läkemedelsföretagen har lagt ner sina utvecklingsavdelningar. De har helt enkelt varit mer lönsamt att köpa upp nystartade företag som redan gjort mycket av utvecklingen. Startups har på så sätt fungerat som läkemedelsföretagens R&D-avdelningar. Ett problem idag är att investerare är mycket försiktigare och vill komma in i ett senare skede. Även innovationssystemet är idag svalare inställt till startups inom biovetenskap. Detta gör det svårt för de nystartade företagen att överleva. Läkemedelsföretagen börjar inse att de måste gå in och stötta de nystartade företagen, men exakt under vilka former återstår att se. Det pratas bl.a. mycket om ”open innovation”, men hur detta ska omsättas i praktiken är en fortsatt utmaning.

En av tankarna bakom Idéfabriken var att skapa en plats där man kan jobba med sina kreativa utmaningar med hjälp av olika beprövade verktyg. Ett av de verktygen är Business Model Canvas. På våra whiteboardväggar kan man enkelt göra prototyper av affärsmodeller tillsammans, diskutera och ändra.

Varför inte boka in en dag i Idéfabriken och utmana er befintliga affärsmodell, eller bygga en helt ny? Hör av dig, så berättar vi mer!

 Image credit: female researcher carrying out research in a chemistry lab stock photo © lightpoet /Stockfresh

Frispel är ett stöd för kulturinnovationer som delas ut av Västra Götalandsregionen i samarbete med Framtidens kultur. Tanken bakom stödet är att främja nya, innovativa kulturprojekt som befinner sig i en tidig fas i sin utveckling. Målet är att hitta nya sätt att jobba med kultur och att skapa nya kontaktytor mellan kultur och näringsliv.

Vi tog ett samtal med Ylva Gustafsson, regionutvecklare på Västra Götalandsregionen, som arbetar med Frispel, och pratade nyskapande idéer och innovation.

Vad utmärker ett vinnande Frispel-bidrag?

-Ett vinnande bidrag ska vara nyskapande. En jury bestående av 6 personer med olika bakgrund bedömer hur innovativa de tycker bidragen är. Vi ser även gärna att den som söker är en ny aktör och att konceptet är något vi inte stött på förut. Personligen blir jag som gladast just när det är en person jag aldrig hört talas om som söker med något annorlunda, kreativt projekt. I slutändan är målet att stödja projekt som vi tror berikar medborgarna i regionen, skapar nya samarbeten och stärker kulturutövarna.

Har du något favoritprojekt?

-Jag tänker på Sebastian Loh Lindholms projekt Solarfon (se bild till höger), en ny sorts musikinstrument som skapar musik av solstrålar. Vi tyckte att det var ett udda och spännande projekt och gav honom stöd. Han har nu sökt pengar av Vinnova för att utveckla projektet vidare. Om vi inte stöttat honom i ett tidigt skede hade han kanske inte kunnat utveckla sitt instrument.

Ett annat intressant projekt var Joteborg. Tanken bakom Joteborg var att skapa en hemsida för turister där göteborgarna själva fick välja vilka platser och aktiviteter i Göteborg som skulle lyftas fram. När man besöker en ny stad vill man ju gärna hitta bortom turistfällorna men ibland är det svårt att hitta bra information.

Hur ser du på kopplingen mellan Frispel och innovation?

-När vi går igenom bidragen letar vi naturligtvis efter bidrag vi tycker är innovativa, men funderar inte så mycket på om projektet kan bli lönsamt eller inte. Men flera av de projekt som fått stöd av oss utvecklas vidare och blir lönsamma projekt. Vi har en enkel ansökningsprocess och ger stöd även till privatpersoner. Detta ger stor bredd bland bidragen och gör att vi fångar upp många projekt som annars skulle ha haft svårt att få finansiering. Och man vet ju aldrig vilka idéer som kan visa sig vara lönsamma. På så sätt tror jag Frispel stärker innovationsutvecklingen i regionen.

Frispel delas ut tre gånger om året. Läs mer om projektet här.

Hur bra är ni på att samla upp udda idéer och utveckla dessa i ert företag? Kanske är det dags för ett frispel? Vi på Realize har lång erfarenhet med att hjälpa företag tänka nytt. Varför inte besöka oss i Idefabriken, så berättar vi om hur vi tar oss an era kreativa utmaningar tillsammans! Nyfiken? Hör av dig, så berättar vi mer.