Du har fått en lysande idé och skapat en innovation som är mycket bättre än alla konkurrerande lösningar. Rimligen borde den göra succé, för på en fri marknad är det väl det bästa som vinner till slut, eller hur?

Tyvärr fungerar världen inte riktigt så. I den så kallade diffusionsprocessen, läran om hur nya produkter får fäste och sprider sig, finns trendskapande krafter som sätter rationaliteten ur spel.

En dålig lösning som hinner få många användare kan råka bli orubblig standard. Det klassiska exemplet är qwerty-tangentbordet på din dator. Det skapades för att de mekaniska skrivmaskinerna skulle gå långsammare att skriva på, annars trasslade maskinens armar ihop sig. Än i dag kan vi inte sätta tangenterna i bättre ordning utan att halva världen skulle tvingas omskola sig.

Tidiga användare, så kallade early adopters, påverkar ofta utformningen av en innovation oproportionerligt mycket. Dessa är också oftare tekniknördar, vilket till exempel tvingade världen att stå ut med operativsystemet MS DOS under hela 1980-talet innan datorerna blev användarvänliga för vanligt folk.

Dessa diffusionsmekanismer gör all innovation till en chansning, menar forskarna Joe Tidd och John Bessant. Om din nya lösning floppar behöver det alltså inte alls betyda att den är dålig. Någon annan med en sämre idé kanske bara hade mer tur med sin tajming.

Joe Tidd och John Bessant: Managing Innovation – Integrating Technological, Market and Organizational Change. John Wiley & Sons.

Artikeln publicerad i samarbete med tusentips.se, ett Vinnovafinansierat projekt.

Hur kan du veta att du satsar på rätt innovationsidé från början, så att du slipper spilla tid och pengar på misslyckade försök?

Svar: det kan du inte. Forskarna Greg Stephens och James Burley har räknat ut att det i en typisk tillverkningsindustri krävs 3 000 idéer för att få fram en produkt som blir framgångsrik på sin marknad. Av dessa 3 000 kan cirka 300 sorteras ut för vidare experiment. Ungefär 125 är värda ett mindre utvecklingsprojekt. Därefter får fyra av dem ordentliga utvecklingsresurser. Färre än två lanseras sedan på marknaden och väl där ute är det bara en som ger pengarna tillbaka med vinst.

Oddsen för att en idé ska lyckas kommersiellt är alltså en på 3 000, i snitt. Inom läkemedelsindustrin går det 6 000-8 000 idéer på varje succé.

Innovationsarbete pågår i vad forskarna kallar en low validity environment, vilket betyder att det i princip är omöjligt att avgöra vad som är orsak och verkan. Ingen kan säga vilka handlingar som skapade en viss effekt.

Så vad blir slutsatsen? Jo, att det är fel taktik att satsa all ved på en enda stor brasa. Chansen att lyckas är mycket större om du tänder många små eldar. I bästa fall är det någon av dem som tar sig och i slutändan väger upp risken för alla som slocknade under vägen.

Stevens, G. A, & Burley, J. (1997). 3,000 Raw Ideas Equals 1 Commercial Success!Research-Technology Management, 40 (3).

Artikeln publicerad i samarbete med tusentips.se, ett Vinnovafinansierat projekt.

Edward de Bono är förmodligen ett av de mest kända namnen inom forskningen kring kreativitet. Under sin långa karriär har han hunnit ge ut över 50 böcker, grundat The Edward de Bono School of Thinking, vars Learn-To-Think-program nått över 60 miljoner människor, och förändrat för alltid hur vi ser på mänskligt tänkande.

I The Use of Lateral Thinking, från 1967, introducerade han begreppet lateral thinking, ”lateralt tänkande” en term som fått stor spridning inom psykologin och kreativitetsforskningen. Begreppet beskriver en sorts problemlösande som inte följer en logisk bana med antaganden och logiska slutsatser utan där vi kopplar ihop saker vi vanligtvis inte kopplar ihop i en mer intuitiv process. Sedan begreppet myntades har en mängd olika tekniker utvecklats för att ge det laterala tänkandet en boost. En av de vanligaste, och en som vi på Realize använder oss flitigt av, är så kallade impuls-kort, kort med bilder på saker, personer eller produkter på. När man brainstormar är impulskort ett effektivt sätt att komma vidare när det känns som att idéerna är slut.

deBono, som både är utbildad psykolog, fysiolog och läkare, har alltid haft ett brett fokus och varit intresserad av hur vårt tänkande fungerar på djupet. I den banbrytande The Mechanisms of the Mind, från 1969, argumenterade de Bono att vår hjärna konstant skapar mönster. Detta är helt naturligt och en nödvändig del av vår evolutionära utveckling. Vi lever i en komplex värld och för att kunna överleva måste vi kunna organisera våra intryck och skapa mönster för att hantera kaoset. Utan vår hjärnas förmåga att forma dessa mönster skulle vi vara helt hjälplösa. Vi skulle inte kunna lära oss någonting och varje ögonblick skulle bli en djungel av tidskrävande överväganden och beslut. Mönstrena är vår autopilot. Tänk dig själv om du varje morgon skulle behöva lista ut hur man knyter skorna!

Baksidan är att vår hjärna är lite för bra på att skapa dessa mönster. Dessutom är vi ofta omedvetna om hur mycket de styr vårt beteende. de Bono beskriver det som våra liv är ett enda stort tunnelseende.  Att utveckla metoder och tekniker för att komma ur denna tunnel blev därför ett av de Bono’s livsmål.

1979 grundade de Bono och Michael Hewitt-Gleeson, som bland annat utvecklat 10X-tänkande, The Edward de Bono School of Thinking. Målet var inget mindre än att lära människor att tänka igen. Ett möte med en grupp lärare i New York strax efter grundandet höll nästan på att spåra ur. USA’s lärare behövde, enligt de Bono och hans kompanjon, lära sig tänka! Och när de lärt sig teknikerna School of Thinking’s hade att lära ut skulle de sprida dem till andra. Många av de närvarande lärarna var skeptiska (det är ju inte så kul att höra att man inte kan tänka!) men ända från början vann de Bono’s idéer över många inom det amerikanska utbildningsväsendet som ansåg att skolorna var alldeles för fyrkantiga.

Men vilka är dessa metoder?

En av de mest kända av School of Thinkings metoder är De Sex Tänkarhattarna, som de Bono och Hewitt-Glesson utvecklade 1983. Målet med De Sex Tänkarhattarna är att hjälpa en grupp se på ett problem från olika synvinklar genom att använda sex olika sorters tänkande efter varandra. Varje sätt att tänka representeras av en färg.

Man börjar med den vita hatten. När deltagarna har den vita hatten läggs all väsentlig data ock tidigare kunskap på bordet. Sedan följer den gula hatten, som symboliserar en sol och positivitet. Här handlar det om att tänka positivt. Man lyfter fram möjligheter och allt man är bra på. Sedan följer den svarta hatten. Här handlar det om att vara skeptisk och lokalisera svårigheter och brister. Man går sedan vidare till den röda hatten. Här handlar det om att få fram alla känslor som deltagarna känner kring problemet. Är det något som skrämmer dem? Något som irriterar dem? Sedan följer den gröna hatten. Här handlar det om att generar så mycket nya idéer och lösningar på problemet som möjligt. Här kan man använda sig av en rad olika tekniker, t.ex Lego Serious Play. Den sista hatten, den blå, representerar överblick och bärs av mötesledaren under diskussionen för att se till att deltagarna håller sig till de olika hattarna.

De sex tänkarhattarna har blivit en enorm succe som visat sig användbar i praktiskt taget alla situationer där man vill tänka nytt kring ett problem på ett strukturerat och effektivt sätt. Storföretag, småföretag, skolor, organisationer över hela världen använder sig av metoden varje dag.

På äldre dagar har deBono hävdat att De Sex Tänkarhattarna mycket väl kan vara ’den enskilt viktigaste mänskliga uppfinningen de senaste 2300 åren’. Nåja. En sak är dock säker, de Bono och hans idéer kommer fortsätta vara en källa att ösa ur för dem som vill lära sig hur man stimulerar sin kreativitet.

Vill du lära dig fler av de Bonos tekniker och metoder för att bli mer kreativ? Vill du ge dig själv och dina kollegor en möjlighet att arbeta fokuserat på en kreativ utmaning i en stimulerande miljö? Varför inte boka in en dag hos oss på Idéfabriken? Då får ni inte bara tillgång till en rad effektiva och roliga metoder för att få igång kreativiteten, utan även till två av Sveriges mest erfarna kreativitetsfacilitatorer. Hör av dig nu på 031-7605400, eller maila, så berättar vi mer om vad vi kan göra för dig och ditt företag.

Varje år delar innovationsbloggen 99U ut ett pris till en en innovatör de tycker har bidragit till ett bättre innovationsklimat under de senaste åren. Vinnare av 2015 års pris är Chris Anderson, VD för 3D Robotics, och grundare av DIY drones.

På bara tre år har Anderson gått från att vara chefsredaktör för Wired Magazine till att driva ett företag som producerar fler drönare än alla andra amerikanska tillverkare sammanlagt. Hur är det möjligt?

För Anderson började det hela när han 2007 lyckades bygga en fungerande drönare med hjälp en Lego byggsats för att bygga robotar tillsammans med sina barn. Under arbetet med att bygga den här drönaren, som blev något av en viral succé, blev han fascinerad av dynamisk Maker-rörelsen var online, och vilka möjligheter det finns när människor arbetar tillsammans. Enligt Anderson lever vi just nu i en tid där det är möjligt för vem som helst att skapa revolutionerande ny teknologi. Endast fantasin sätter gränserna.

De senaste åren har Chris Anderson fått en rad andra utmärkelser. 2013 utnämndes han bland annat till en av de 40 mest inflytelserika innovatörerna inom teknik av Times Magazine.

Se hans inspirerande tal till 99U här.

Frugal innovation är affärslivets senaste modeord som du bör kunna nicka igenkännande åt. På svenska är nog gnetig den närmaste översättningen.

Frugal betyder dock inte snål i största allmänhet. Här handlar det om en strävan efter enkelhet som omfattar naturresurser, energi, tid och kostnader för såväl tillverkare som konsumenter.

Som exempel på frugal innovation nämner Harvard Business Review den uttalat flärdfria kombibilen Renault Logan från 2004. Bilen var lågt prissatt från början utan möjlighet till rabatter, saknade all onödig lyx och var återvinningsbar till 95 procent. Målgruppen var växande medelklass i före detta u-länder, men bilen träffade oväntat nog mest rätt bland medvetna konsumenter i Västeuropa. Succén fick Renault att starta lågprismärket Dacia, som i dag är branschens mest snabbväxande.

Det frugala idealet handlar inte i första hand om att göra mer med mindre resurser, utan att göra bättre med mindre. Produkterna och tjänsterna ska vara meningsfulla samtidigt som de är överkomliga, enkla, hederliga och hållbara.

Men klingar ändå inte allt detta välbekant för oss svenskar? Jovisst, Ikea har ju redan skrutit om sin gnetighet i decennier. Senaste satsningen är vindkraftsparker och solceller på varuhustaken som gör dem självförsörjande på energi. Frugalt så det förslår.

Artikeln publicerad i samarbete med tusentips.se, ett Vinnovafinansierat projekt.

Tänk dig en värld där din tandborste frågar hur du mår varje morgon eller sjunger en liten sång, där din bil känner av hur du mår och anpassar spellistan i bilstereon, eller där din husrobot (för en sån kommer du ha) vinkar adjö till dig när du går till jobbet. Den här världen är kanske inte så långt borta

I alla fall om man får tro den amerikanska konsulting-firmanAccenture.  Enligt dem är en av de stora globala innovationstrenderna just nu nämligen mer emotionella gränssnitt mellan maskin och människa.

Big Data och bättre användargränssnitt

Under de senaste åren har många stora företag använt sig av big data för att skapa helt nya kundupplevelser. Istället för en ”samma för alla”-modell gör big data det möjligt att skräddarsy kundens upplevelse. Ta Amazon som exempel. Genom smarta algoritmer baserad på dina och andra kunders tidigare köp får du förslag till nya köp. Det är som att ha en kompis som vet vad du gillar. För företag som Amazon och Netflix har detta betytt enormt mycket för kunderna och dessutom genererat stora intäkter. Amazon’s 40 miljoner Prime-kunder handlade t.ex i genomsnitt för 1,500 dollar förra året, och drar in mer än dubbelt så mycket som den summan genom att rekommendera sidan till andra. Det hade inte varit möjligt om inte gränssnittet väckt känslor.

När vi pratar gränssnitt tänker många av oss på operativsystem och pekskärmar, men det kan vara allt från hur en produkt känns i handen till hur den låter. Ett välfungerande gränssnitt gör det inte bara enklare att använda produkten. Om det görs rätt, väcker det även positiva känslor. Du kommer kanske ihåg de första mobiltelefonerna. Massor med knappar, helt obegripliga meny-system och ful, plastig design. Jämför detta med dagens iPhone. Enkla former, metall och glas istället för plast och inga onödiga knappar. Apple är förmodligen det bästa exemplet på ett företag som förstått hur viktigt det är att skapa produkter som inte bara gör det de ska, utan som väcker känslor hos de som använder dem. Apple har inte bara kunder, de har fans.

Produkter som förstår dina känslor

Men det här är bara början. Framtidens företag är enligt Accenture de som skapar produkter som inte bara väcker dina känslor, utan som förstår dina känslor och kan anpassa sig till dem. Den tekniska utvecklingen som kommer göra detta möjligt är i full gång. Ett exempel är amerikanska Emotient, som utvecklar avancerad mjukvara för att analysera och förstå ansiktsuttryck i realtid. Ett företag som redan använder sig av tekniken är robot-tillverkaren Alderbaran. Deras robot Romeo, en avancerad människo-liknande robot på 140 cm, kan öppna dörrar, plocka upp saker från golvet och städa. Han har också en naturlig människoröst.

Det största intresset för Romeo kommer än så länge från sjukhusindustrin, som ser stora möjligheter för sådana här robotar, framförallt inom äldrevården där de skulle kunna vara ett bra komplement till mänskliga sjukvårdare. Tänk dig en äldre man vid namn John.

Romeo kan t.ex känna av hur John mår, om han t.ex ser trött ut. Han kan påminna John om att ta sina mediciner och laga enklare maträtter. Om han märker att John suttit still själv för länge kan han t.ex påminna honom om att ringa någon, eller ta en promenad.

Romeo är bara ett av många exempel på hur man skulle kunna använda den här tekniken. En annan stor industri som börjat visa intresse på det här området är bilindustrin. Möjligheterna är oändliga. Vem vet, framtidens bilar kanske inte bara kör åt dig, de kanske får dig på bättre humör.

Vare sig ni vill tänka nytt kring era befintliga produkter och tjänster eller vill spåna fram morgondagens, boka in en dag hos oss på Idéfabriken nu! Då får ni tillgång till en av Sveriges bästa lokaler för kreativt arbete. Dessutom får ni tillgång en rad roliga och effektiva kreativa verktyg och metoder. Hör av dig nu på 031-760 54 00, eller maila, så berättar vi mer om vad vi kan göra för dig och ditt företag.

Källor:

http://projetromeo.com/en/scenario

https://www.accenture.com/us-en/insight-trends-service-design-fjord.aspx

Image credit: all images from www.alderbaran.com